ثُمَّ أَنزَلَ عَلَيۡكُم مِّنۢ بَعۡدِ ٱلۡغَمِّ أَمَنَةٗ نُّعَاسٗا يَغۡشَىٰ طَآئِفَةٗ مِّنكُمۡۖ وَطَآئِفَةٞ قَدۡ أَهَمَّتۡهُمۡ أَنفُسُهُمۡ يَظُنُّونَ بِٱللَّهِ غَيۡرَ ٱلۡحَقِّ ظَنَّ ٱلۡجَٰهِلِيَّةِۖ يَقُولُونَ هَل لَّنَا مِنَ ٱلۡأَمۡرِ مِن شَيۡءٖۗ قُلۡ إِنَّ ٱلۡأَمۡرَ كُلَّهُۥ لِلَّهِۗ يُخۡفُونَ فِيٓ أَنفُسِهِم مَّا لَا يُبۡدُونَ لَكَۖ يَقُولُونَ لَوۡ كَانَ لَنَا مِنَ ٱلۡأَمۡرِ شَيۡءٞ مَّا قُتِلۡنَا هَٰهُنَاۗ قُل لَّوۡ كُنتُمۡ فِي بُيُوتِكُمۡ لَبَرَزَ ٱلَّذِينَ كُتِبَ عَلَيۡهِمُ ٱلۡقَتۡلُ إِلَىٰ مَضَاجِعِهِمۡۖ وَلِيَبۡتَلِيَ ٱللَّهُ مَا فِي صُدُورِكُمۡ وَلِيُمَحِّصَ مَا فِي قُلُوبِكُمۡۚ وَٱللَّهُ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ١٥٤
Sedan nedsände Han öfver Eder efter sorgen lugn, så att somlige af Eder öfverväldigades af sömn. Andre åter tänkte endast på sig sjelfve; hade om Gud lika så oriktiga föreställningar, som de okunnige hedningarne hafva, och sade: "få vi väl något af det som Gud har lofvat oss i seger och byte?" Svara: "allt beror af Gud." De dölja inom sig, hvad de ej yppa för dig, då de tänka: "om vi fått något af detta, så skulle vi icke dödas här." Säg: "om I ock haden stannat hemma i edra hus, så skulle sannerligen de, hvilkas död förut var bestämd, hafva gått ut till de platser, der de ligga (döde)." Detta har Gud gjort, för att utforska det, som I buren inom Eder och upptäcka det, som bodde i edre tankar. Gud vet hvad som är inom edra bröst.
Sedan nedsände han över eder efter bekymret trygghet och dvala, som överraskade en del av eder, under det att en del oroade sig själva med grundlösa och fåvitska inbillningar om Gud, i det de sade: »Hava vi väl något att skaffa med saken?« Säg: »Med saken i sin helhet har blott Gud att skaffa«. De dolde i sina hjärtan något, som de icke uppenbarade för dig, och sade: »Om vi haft något med saken att skaffa, hade vi ej blivit dödade här«. Säg: »Om I haden varit i edra hus, så hade de, vilkas död var bestämd, gått ut till sina valplatser, och det för att Gud skulle pröva vad som dväljes i edra sinnen och avlägsna vad som dväljes i edra hjärtan.« Ja, Gud känner sinnenas beskaffenhet.
Och efter denna bittra erfarenhet lät Han ett stort lugn sänka sig över er, så att några bland er fick vila, medan andra som främst bekymrade sig om sitt eget väl tänkte oriktiga [och hädiska] tankar om Gud, [tankar som hade sin rot] i avgudadyrkans okunnighet, och de frågade [sig]: "Hade vi över huvud taget någon del i beslutet?" Säg [Muhammad]: "Det var till alla delar Guds beslut." De gömmer något i sitt inre som de inte vill visa dig [när] de säger: "Om vi över huvud taget hade haft någon del i beslutet skulle vi inte här ha lidit dessa förluster." Säg: "Även om ni hade stannat hemma, skulle de vilkas död stod skriven ha begett sig till den plats där de skulle falla." [Allt detta skedde] därför att Gud ville pröva vad ni bar inom er och rensa ut orenheterna ur era hjärtan. - Gud vet vad som rör sig i människans innersta.
Sedan nedsände Han till eder efter bedröfvelsen en trygg sömn, som öfverraskade en del ibland eder, under det en del, hvilka gjorde sig sjelfva oroliga, inbillade sig om Gud, utan skäl, dåragtiga inbillningar; de sade: månne vi få någonting af den saken? Säg sannerligen beror saken helt och hållet af Gud. De dolde i sina själar hvad de icke uppenbarade för dig. De sade: om någonting af saken inträffat för oss, skulle vi icke blifvit dräpte här. Säg: om J än varit i edra hus, säkert skulle de hvilkas dråp var bestämdt, gått ut till sina hvilorum; och så skedde på det att Gud måtte pröfva hvad som var i edra bröst, och göra ett försök med det som var i edra hjertan; ty Gud känner hvad som bor i brösten.
Sedan, efter sorgen, sände Han ner trygghet över er, en slummer som sänkte sig över några av er, medan andra oroade sig för sig själva och tänkte oriktiga, ja, hedniska tankar om Gud och sade: »Har vi väl något med beslutet att göra?« Säg: »Beslutet hör helt och fullt till Gud». De dolde något i sina hjärtan, som de inte avslöjade för dig, och sade: »Om vi hade haft något med beslutet att göra, skulle vi inte ha blivit dödade här«. Säg: »Om ni så hade varit i era hus, hade de, vilkas död stod skriven, gått ut till platsen för sin sista vila, och så var det för att Gud skulle pröva vad som fanns i era bröst och rena vad som fanns i era hjärtan.« Ja, Gud känner vad som döljer sig i era bröst.
Kommentar
Sedan, efter sorgen, sände Han ner trygghet över er, en slummer som sänkte sig över några av er: Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom och hans far, sade: ”Han lät dem känna sig trygga den dagen genom att låta dem slumra till. Det är bara den som känner sig trygg som kan slumra till, den som är fylld av skräck kan inte sova.” Abu Talha, må Gud vara nöjd med honom, har sagt: ”Vid Uhud överväldigades vi av slummer när vi befann oss på våra positioner. Jag tappade mitt svärd och plockade upp det, tappade det igen och plockade återigen upp det.” al-Zubayr ibn al-Awam, må Gud vara nöjd med honom, sade: ”Jag såg mig själv tillsammans med Guds Sändebud ﷺ och när striden var som mest intensiv lät Gud oss överväldigas av sömn. Vid Gud, jag var i ett drömliknande tillstånd och kan fortfarande höra Muattab ibn Qushayr säga: ’Om vi hade haft något med beslutet att göra, skulle vi inte ha blivit dödade här.’” Som sänkte sig över några av er: Det vill säga de troende. Medan andra oroade sig för sig själva: Det vill säga hycklarna. Det har sagts att Gud ville skilja de troende från hycklarna och att Han lät de troende övermannas av slummer för att de skulle känna sig trygga, medan hycklarna förblev skräckslagna och oroade sig för sig själva. Tänkte oriktiga, ja, hedniska tankar om Gud: Ibn Abbas, må Gud vara nöjd med honom och hans far, sade att de höll ödet för lögn när de sade: Om vi hade haft något med beslutet att göra, skulle vi inte ha blivit dödade här. De dolde något i sina hjärtan, som de inte avslöjade för dig, och sade: »Om vi hade haft något med beslutet att göra, skulle vi inte ha blivit dödade här«: Hycklarna sade till varandra: ”Hade vi varit förståndiga skulle vi inte ha dragit ut med Muhammed för att strida mot meckaborna och då skulle inte våra ledare ha dödats. [al-Baghawi]
Slummer: Ibn Masud, må Gud vara nöjd med honom, har sagt: ”Slummer under strid kommer från Gud, och slummer under bön kommer från Satan.” Säg: »Om ni så hade varit i era hus, så hade de, vilkas död stod skriven, gått ut till platsen för sin sista vila: Det vill säga, detta är vad Gud hade bestämt och fastslagit och det finns ingen möjlighet att undkomma det. Så var det för att Gud skulle pröva vad som fanns i era bröst och rena vad som fanns i era hjärtan: För att pröva er och skilja den rene från den orene bland er och för att det skulle stå klart i ord och handling vem av er som var troende och vem som var hycklare. [Ibn Kathir]
Medan andra oroade sig för sig själva: Människan håller sig själv kärare än något annat, och när hon fruktar för sitt liv glömmer hon allt annat. Det är detta som avses med orden oroade sig för sig själva. De hade anledning till fruktan, eftersom fienden ville döda dem, och de kunde bara bli av med rädslan genom att sätta sin lit till Guds och Sändebudets löfte, men hycklarna litade inte på dessa löften och deras hjärtan förblev därför fyllda av skräck. Tänkte oriktiga, ja, hedniska tankar om Gud: Oriktiga tankar inkluderar tankar som förekommer i många religioner, men de värsta av dessa var de som förespråkades av de hedniska araberna före islam. Gud klargör här att de tänkte oriktiga tankar om Gud, och att de, i mängden av alla oriktiga tankar, hade valt ut de värsta av dem. Har vi väl något med beslutet att göra: Det har sagts att detta gäller Abdullah ibn Ubayy. När Profeten ﷺ tidigare hade rådfrågat muslimerna sade Abdullah att de inte borde lämna Medina, men majoriteten av följeslagarna insisterade på att dra ut och möta fienden och det var också vad som bestämdes. Abdullah blev arg och sade: ”Han har trotsat mig och lyssnat till några pojkspolingar.” När Abdullah nåddes av nyheten att många muslimer stupat vid Uhud sade han: ”Har vi väl något med beslutet att göra?” Beslutet hör helt och fullt till Gud: Allt som händer sker bara genom Guds dekret. Om ni så hade varit i era hus, hade de, vilkas död stod skriven, gått ut till platsen för sin sista vila: Platsen för den sista vilan syftar här på den plats där de kommer att stupa. Detta kan tolkas på två sätt: Även om ni hade försökt dröja kvar i era hus hade de av er vilkas död varit skriven gått ut och stupat. Den andra tolkningen utgår ifrån att det är hycklarna som tilltalas här, oavsett om ni hade valt att sitta kvar hemma eller inte skulle de troende, vilkas död varit skriven, ha gått ut i strid och stupat. [al-Razi]