۞إِذۡ تُصۡعِدُونَ وَلَا تَلۡوُۥنَ عَلَىٰٓ أَحَدٖ وَٱلرَّسُولُ يَدۡعُوكُمۡ فِيٓ أُخۡرَىٰكُمۡ فَأَثَٰبَكُمۡ غَمَّۢا بِغَمّٖ لِّكَيۡلَا تَحۡزَنُواْ عَلَىٰ مَا فَاتَكُمۡ وَلَا مَآ أَصَٰبَكُمۡۗ وَٱللَّهُ خَبِيرُۢ بِمَا تَعۡمَلُونَ١٥٣

I drogen ju upp emot berget och inväntaden ej hvarandra, fastän aposteln ropade på Eder i eder eftertrupp. Då lät Gud sorg på sorg träffa Eder, så att I ej skullen känna smärta öfver den seger, som undgått Eder, ej heller öfver det, som hade händt Eder. Gud känner edra gerningar.

— Tornberg

Då I rusaden åstad utan att hava försyn för någon och aposteln ropade efter eder och han belönade eder med bekymmer på bekymmer, för att I ej skullen vara bedrövade över vad som gått förlorat för eder eller vad som hemsökte eder; ja, Gud är underkunnig om vad I gören.

— Zetterstéen

[Minns] hur ni flydde uppför [bergets sida] utan att se er om, fastän Sändebudet långt bakom er ropade er tillbaka. Och Gud lät er känna sorg och grämelse [i gengäld] för den sorg och grämelse [ni vållade Profeten] och för att [lära er att] inte sörja över det [byte] som ni gick miste om, inte [ens] över det [nederlag] som ni led. Gud är väl underrättad om vad ni gör.

— Bernström

Då J rusaden uppför höjden och ingen vände hufvudet tillbaka, och aposteln, ibland de sista af eder, kallade eder, och Gud lönade eder med ångest på ångest, på det att J ej mågen sörja framdeles hvarken öfver det som undslipper eder af byte, eller öfver hvad som träffar eder af motgång; och Gud känner hvad J gören.

— Crusenstolpe

när ni flydde uppåt utan att se er om efter någon fastän Sändebudet var bakom er och ropade efter er, och Han belönade er med sorg på sorg, för att ni inte skulle vara bedrövade över det som gått er förlorat eller det som drabbat er; ja, Gud är väl underrättad om vad ni gör.

— Zamzam förlag

Kommentar

Utan att se er om: De flydde i panik. Ropade efter er: Han sade: ”Guds tjänare, kom till mig. Jag är Guds Sändebud, och för den som vänder om och går till anfall väntar Paradiset.” Belönade er: Thawāb används huvudsakligen för det som är gott, men kan också användas för sådant som är ont, eftersom ordets ursprungliga betydelse är att återvända. Thawāb användes ursprungligen för att beteckna det som kommer tillbaka till den som har utfört en handling, oavsett om det är gott eller ont. Om vi tolkar ordet i enlighet med dess ursprungliga betydelse står meningen klar,⁽¹⁾ men om vi tolkar det i enlighet med hur ordet traditionellt har använts – att det bara används för att beteckna det goda man får i utbyte mot något man har gjort – används det här sarkastiskt. De drabbades av sorg i stället för den belöning de hade hoppats på. Med sorg på sorg: Det fanns många anledningar till att känna sorg och nedstämdhet: Profeten ﷺ hade blivit skadad, de hade förlorat vänner och släktingar, några av dem hade avvikit från sina positioner och så vidare. Det kan också tolkas som sorg för sorg, det vill säga, Han belönade er med sorg – Han lät er lida förlust – för att ni själva hade orsakat Profeten ﷺ sorg, alternativt, muslimerna fick sörja vid Uhud liksom månggudadyrkarna fick sörja vid Badr. Syftet med detta är att påminna er om att det inte bör finnas något utrymme för det jordiska livet i era hjärtan. Ni ska inte glädjas när jordisk vinning kommer till er och inte heller låta er nedslås när den försvinner: För att ni inte ska gräma er över det som undgår er, detta kan tillämpas på förlusten vid Uhud, och inte heller jubla över vad Han givit er. [K. 57:23] och detta gäller för Badr. För att ni inte skulle vara bedrövade över det som gått er förlorat eller det som drabbat er: Detta kan vara knutet till och Han hade överseende med er i vers 152, det vill säga, Han hade överseende med er för att ni inte skulle vara bedrövade… Det kan också vara knutet till Han belönade er med sorg på sorg. [al-Razi]

För att ni inte skulle vara bedrövade över det som gått er förlorat eller det som drabbat er: För att ni ska tränas i att vara tålmodiga i motgång, så att ni hädanefter inte ska känna sorg, vare sig ni förlorar något som är till gagn för er eller drabbas av något ont. [al-Baydawi]

(1) Det vill säga, Gud ålade er sorg som lön för att ni själva hade gjort fel, ö.a.