وَٱلَّذِينَ إِذَا فَعَلُواْ فَٰحِشَةً أَوۡ ظَلَمُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ ذَكَرُواْ ٱللَّهَ فَٱسۡتَغۡفَرُواْ لِذُنُوبِهِمۡ وَمَن يَغۡفِرُ ٱلذُّنُوبَ إِلَّا ٱللَّهُ وَلَمۡ يُصِرُّواْ عَلَىٰ مَا فَعَلُواْ وَهُمۡ يَعۡلَمُونَ١٣٥

I vers 133 förklarade Gud att Paradiset har förberetts åt de gudfruktiga. Sedan förklarar Han att de gudfruktiga utgörs av två grupper: De som ägnar sig åt gudsdyrkan – och det är de som delar med sig i medgång och motgång, lägger band på sin vrede och har överseende med människorna – och de som syndar men som sedan ber om förlåtelse, och det är dessa som beskrivs i denna vers. Den här andra gruppen räknas också till de gudfruktiga, eftersom syndaren, när han ångrar sig, är som den som aldrig har syndat. I vers 133 uppmanade Han de troende att vara vänliga mot andra, och i den här versen uppmanar Han dem att vara vänliga mot sig själva. När syndaren ångrar sig räknas det nämligen som en välgärning mot den egna själen. När de begått en skamlös handling eller gjort orätt mot sig själva: De lärda har olika uppfattningar om skillnaden mellan en skamlös handling och att göra orätt mot sig själv. Det har sagts att en skamlös handling är en handling som är fullständigt motbjudande medan orden ”att göra orätt mot sig själv” inkluderar alla andra synder som människan kommer att ställas till svars för. Det har också sagts att en skamlös handling refererar till en svår synd (kabīra) och att göra orätt mot sig själv syftar på små synder (ṣaghīra). Ytterligare en åsikt är att en skamlös handling syftar på otukt och göra orätt mot sig själv innebär att kyssa eller röra eller se på någon med åtrå. Minns Gud och ber om förlåtelse för sina synder: När de kommer ihåg Guds varningar, straff och Hans majestät fylls de av bävan och skam och ber om förlåtelse. Som inte framhärdar i vad de gjort mot bättre vetande: Detta kan tolkas som att de inte fortsätter att synda när de får veta att deras handlingar har förbjudits av Gud. Det kan också förstås som att det är människans förstånd och hennes urskiljningsförmåga och möjligheter att undvika synd som avses, och i detta senare fall ska det förstås på samma sätt som Profetens ﷺ ord: ”Pennan har lyfts från tre.”⁽¹⁾ [al-Razi]

De som, när de begått en skamlös handling eller gjort orätt mot sig själva, minns Gud och ber om förlåtelse för sina synder: De som, när de syndar, vänder sig till Gud i ånger och ber om förlåtelse. Profeten ﷺ har sagt: ”En man syndade och sade: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, sade då: ’Min tjänare har begått en synd och han vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Sedan begår han en ny synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Upphöjde, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Därefter begår han ytterligare en synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag har förlåtit Min tjänare.’ Sedan begår han ytterligare en synd och säger: ’Herre, jag har begått en synd, förlåt mig.’ Gud, den Mäktige och Ärorike, säger då: ’Min tjänare vet att han har en Herre som förlåter synder och som straffar honom för dem. Jag tar er till vittnen på att Jag har förlåtit Min tjänare. Låt honom därför göra vad han vill.’” Som inte framhärdar i vad de gjort mot bättre vetande: Det vill säga, de ångrar sina synder och vänder tillbaka till Gud utan att framhärda i synd, och om de syndar igen vänder de sig till Gud i ånger. Guds Sändebud ﷺ har sagt: ”Den som ber om förlåtelse framhärdar inte i synd, även om han upprepar synden sjuttio gånger under en och samma dag.” Mot bättre vetande: Orden wa hum yaʿlamūn tolkas av Ibn Kathir som: de vet att den som ångrar sig blir förlåten av Gud. [Ibn Kathir]

De som, när de begått en skamlös handling eller gjort orätt mot sig själva, minns Gud: al-Wasiti har sagt: ”Att se på sina goda handlingar med högmod och självbeundran är en skamlös handling.” [al-Sulami]

1. (1) Hela hadithen lyder som följer: ”Pennan har lyfts från tre personer: den sovande till dess att han vaknar, barnet till dess att det når vuxen ålder och den som förlorat förståndet till dess att han åter blir vid sina sinnens fulla bruk.” [Abu Dawud m.fl.] Hadithen förklarar att änglarna som har till uppgift att nedteckna människans handlingar har instruerats att inte skriva ner de handlingar som utförs av dessa personer, eftersom de inte är ansvariga för sina handlingar, ö.a.