ٱلَّذِينَ يُنفِقُونَ فِي ٱلسَّرَّآءِ وَٱلضَّرَّآءِ وَٱلۡكَٰظِمِينَ ٱلۡغَيۡظَ وَٱلۡعَافِينَ عَنِ ٱلنَّاسِۗ وَٱللَّهُ يُحِبُّ ٱلۡمُحۡسِنِينَ١٣٤

När Gud förklarat att Paradiset har förberetts åt de gudfruktiga beskriver Han här deras egenskaper så att människan kan göra dem till sina och komma till Paradiset. De som delar med sig i medgång och motgång: al-sarrā’ och al-ḍarrā’ kan referera till rikedom och fattigdom eller medgång och motgång. Enligt den första tolkningen anspelar det på människor som delar med sig av sina tillgångar när de är rika såväl som när de är fattiga. Det har berättats att Aisha, må Gud vara nöjd med henne, gav bort en vindruva som allmosa, och att en av föregångarna gav bort en lök. Enligt den andra tolkningen syftar det på människor som ger, oavsett om de själva är lyckliga eller olyckliga. Ytterligare en tolkning är att de alltid ger, oavsett om givandet skänker dem glädje eller bedrövelse. Lägger band på sin vrede: Man säger kaẓama ghayẓahu om en man som inte ger uttryck för sin vrede i tal eller handling. Man säger också kaẓamta al-siqā’ om du fyller ett vattenskinn och tillsluter det. De som avses i versen är alltså de som håller vreden inom sig utan att ge utlopp för den, och detta är en aspekt av tålamod och mildhet. Gud säger: De som förlåter när de vredgas. [K. 42:37] Profeten ﷺ har sagt: ”Om någon lägger band på sin vrede, fastän han kan ge utlopp för den, ska Gud fylla hans hjärta med trygghet och tro.” Guds Sändebud ﷺ sade också: ”Den som kan brotta ner andra till marken är inte stark. Stark är den som lägger band på sin vrede när han är arg.” [al-Razi]

En man kom till Profeten ﷺ och sade: ”Ge mig ett råd.” Han sade: ”Bli inte arg”. Mannen upprepade sig flera gånger och varje gång svarade han: ”Bli inte arg.” [Ibn Kathir]

Det har berättats att Abu Dharr, må Gud vara nöjd med honom, vattnade sina kameler vid ett vattenhål när en man skyndade sig fram och förstörde fördämningen [så att vattnet rann undan]. Abu Dharr satte sig först ner och lade sig sedan på sidan. När man frågade honom om detta svarade han: ”Guds Sändebud ﷺ sade till oss att när man blir arg ska man sätta sig till dess att vreden går över, och om det inte hjälper ska man lägga sig ner.” [al-Risala al-Qushayriya]

Har överseende med människorna: Detta kan vara en hänvisning till månggudadyrkarnas klandervärda beteende att livnära sig på ränta, och en uppmaning till muslimerna att vara överseende med dem som har svårt att betala tillbaka sina skulder. Det kan också hänvisa till att Profeten ﷺ fylldes av vrede när han såg att månggudadyrkarna hade stympat hans farbror Hamza efter att de dödat honom vid Uhud, och att han då sade att han skulle stympa deras döda såsom de stympat hans farbror. Han uppmanas här att vara överseende, tålmodig och att inte göra det han ålagt sig själv att göra. Profeten ﷺ sade: ”En tjänare blir inte dygdig förrän han upprätthåller banden med dem som skurit av dem, förlåter dem som har gjort honom orätt och ger till dem som inte ger till honom.” Det har också berättats att Jesus, frid vare med honom, sade: ”Godhet innebär inte att vara god mot dem som är goda mot dig; att göra så är enbart att återgälda något. Sann godhet innebär att vara god mot dem som behandlar dig illa.” Gud älskar dem som gör väl: Att göra väl mot andra inbegriper två saker: att förmedla något till dem som de har nytta av eller att hindra något skadligt från att nå dem. Den första är vad som avses med orden de som delar med sig i medgång och motgång och detta inkluderar att undervisa och vägleda människor såväl som att ge allmosor. Att hindra något skadligt från att nå dem gäller både i detta liv – genom att inte bemöta orätt med orätt, och det är vad som avses med orden lägger band på sin vrede – och i nästa liv, genom att förlåta dem som har gjort dig orätt, och det är vad som avses med orden har överseende med människorna. Denna vers inkluderar därmed allt gott man gör mot andra. Gud älskar dem som gör väl: Detta är belöningen för dem som gör det som nämns i versen. [al-Razi] 

De som delar med sig i medgång och motgång: De ger av sina ägodelar och av sig själva under fattigdom, ja, de ger av skapade ting i sin strävan efter Skaparen. Och lägger band på sin vrede: I sin strävan efter Guds förnöjsamhet undertrycker de sin vrede trots att de har möjlighet att ge utlopp för den. Och har överseende med människorna: De är överseende, eftersom de vet att alla handlingar i själva verket har sitt ursprung hos Gud, den Upphöjde. [Najm al-Din al-Kubra]

Lägger band på sin vrede: Eftersom de har full kontroll över sig själva och sina tillstånd. Och har överseende med människorna: En sufier har sagt: ”Om du vill få kännedom om en sökares tillstånd ska du väcka hans vrede för att därefter se hur han beter sig när han är arg.” Gud älskar dem som gör väl: al-Hasan al-Basri har sagt: ”Iḥsān är att göra väl mot alla, och att inte vara som solen, vinden eller regnet” eftersom dessa tre kan förekomma i vissa områden men inte i andra. Sufyan al-Thawri har sagt: ”Godhet är inte att vara god mot den som är god mot dig, utan snarare att vara god mot den som behandlar dig illa. Att vara god mot den gode är inte mer än ett handelsutbyte där du tar och ger.” Sari al-Saqati sade: ”Iḥsān är att vara god när du kan. Det är nämligen inte möjligt för dig att vara god mot andra under alla omständigheter.” [Ibn Ajiba]