۞وَسَارِعُوٓاْ إِلَىٰ مَغۡفِرَةٖ مِّن رَّبِّكُمۡ وَجَنَّةٍ عَرۡضُهَا ٱلسَّمَٰوَٰتُ وَٱلۡأَرۡضُ أُعِدَّتۡ لِلۡمُتَّقِينَ١٣٣
Skynden Eder ock att förvärfva förlåtelse af eder Herre, och ett paradis, så vidt som himlarne och jorden, hvilket för de gudfruktige tillredt är,
Och tävlen om att få förlåtelse av eder Herre och ett paradis, lika vitt som himlarna och jorden, som är berett åt de gudfruktiga,
Och tävla med varandra om er Herres förlåtelse och ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, som står berett att ta emot de gudfruktiga,
Och täflen om att erhålla förlåtelse af eder Herra, och paradiset, som har himlarnes och jordens vidd, hvilket är beredt åt de gudfruktige,
Och skynda er till er Herres förlåtelse och ett Paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, som förberetts åt de gudfruktiga,
Kommentar
Och skynda er till er Herres förlåtelse: Det vill säga, skynda er att utföra det Gud har ålagt er att göra och att undvika det Han förbjudit er att göra. [al-Razi]
Det har berättats att den bysantinske kejsaren Herakleios sände bud till Profeten ﷺ och frågade: ”Du kallar mig till ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden; var är då elden?” ”Högt upphöjd är Gud”, svarade han: ”var är natten när det är dag?” [Ibn Kathir]
Anas, må Gud vara nöjd med honom, har berättat att Guds Sändebud ﷺ och följeslagarna gav sig av och nådde fram till Badr före månggudadyrkarna. När månggudadyrkarna anlände sade Guds Sändebud ﷺ: “Ingen av er ska rycka fram i någon riktning förrän jag befinner mig framför er.” När månggudadyrkarna närmade sig sade Guds Sändebud ﷺ : “Res er och gå mot ett paradis lika vidsträckt som himlarna och jorden.” Anas sade: “Umayr ibn al-Humami al-Ansari sade: ‘Guds Sändebud, ett Paradis lika vidsträckt som himlarna och jorden!?’ och Profeten ﷺ svarade: ‘Ja’. Umayr sade: ‘Underbart! Underbart!’ varpå Guds Sändebud ﷺ frågade: ‘Vad fick dig att säga så?’ Han svarade: ‘Vid Gud, jag sade så i förhoppning om att jag ska få höra till dess invånare.’ Han sade: ‘Du är en av dem’. Umayr tog fram några dadlar ur sitt koger och började äta av dem. Sedan sade han: ‘Om jag lever så länge att jag hinner äta upp mina dadlar är det sannerligen ett långt liv!’, därefter slängde han dadlarna och stred mot månggudadyrkarna till dess att han stupade.” [Muslim]