لَيۡسَ لَكَ مِنَ ٱلۡأَمۡرِ شَيۡءٌ أَوۡ يَتُوبَ عَلَيۡهِمۡ أَوۡ يُعَذِّبَهُمۡ فَإِنَّهُمۡ ظَٰلِمُونَ١٢٨
Ej kommer det vid dig, om Han förbarmar sig öfver dem eller straffar dem; de äro sannerligen syndare.
Du har därmed intet att skaffa, vare sig han misskundar sig över dem eller straffar dem, ty de äro orättfärdiga.
Det ankommer inte på dig [Muhammad] att bestämma om [Gud] skall ta emot deras ånger eller straffa dem - de är orättfärdiga människor.
Det är alldeles icke din sak, antingen Han är nådig emot dem, eller Han straffar dem, de äro dock, i sanning, orättfärdige.
Inget av det angår dig, vare sig Han vänder Sig till dem i förlåtelse eller straffar dem, eftersom de är orättfärdiga.
Kommentar
Det finns olika åsikter om vad den här versen handlar om. Det har sagts att den uppenbarades i samband med slaget vid Uhud, när Profeten ﷺ mottog ett svärdshugg mot huvudet och en av hans framtänder gick sönder. Han torkade bort blodet med sin hand och sade: ”Hur ska det gå väl för ett folk som vållar sin Profet en huvudskada och krossar hans framtand, när han kallar dem till Gud?”. Det har också sagts att Guds Sändebud ﷺ förbannade Abu Sufyan, al-Harith ibn Hisham och Safwan ibn Umayya efter slaget vid Uhud och att det var i samband med detta som versen uppenbarades. Dessa tre kom senare att anta islam. [al-Baghawi]
Inget av det angår dig: Dessa ord kan också betraktas som en inskjuten sats och resten av versen som en fortsättning av föregående vers: för att Han ska förgöra en del av dem, som förnekar sanningen, eller förnedra dem, så att de vänder om i besvikelse – inget av det angår dig – vare sig Han vänder Sig till dem i förlåtelse eller straffar dem, eftersom de är orättfärdiga. Det vill säga, det är bara Gud som bestämmer vad som ska ske med dem i det här livet såväl som i nästa. (Ibn Kathir & al-Razi)