وَأَصۡبَحَ ٱلَّذِينَ تَمَنَّوۡاْ مَكَانَهُۥ بِٱلۡأَمۡسِ يَقُولُونَ وَيۡكَأَنَّ ٱللَّهَ يَبۡسُطُ ٱلرِّزۡقَ لِمَن يَشَآءُ مِنۡ عِبَادِهِۦ وَيَقۡدِرُۖ لَوۡلَآ أَن مَّنَّ ٱللَّهُ عَلَيۡنَا لَخَسَفَ بِنَاۖ وَيۡكَأَنَّهُۥ لَا يُفۡلِحُ ٱلۡكَٰفِرُونَ٨٢

Följande morgon sade de, som dagen förut hade önskat sig hans lott: "o! Gud gifver rikligen åt hvem Han vill af sine tjenare, och afmäter äfven sparsamt. Om Gud ej varit nådig emot oss, så hade ock vi uppslukats af jorden." Det kan aldrig gå de otacksamme väl.

Och morgonen därpå sade de, som dagen förut önskat, att de varit i hans ställe: »O ve! Det förefaller, som om Gud gåve vem han vill bland sina tjänare ett rikligt eller knappt uppehälle. Om ej Gud varit nådig mot oss, så hade han låtit jorden uppsluka oss. O ve! Det förefaller, som om de otrogna icke bleve lyckliga.«

Och nästa morgon sade de som dagen innan hade önskat vara i hans ställe: "Hur kunde vi [förbise] att Gud ger den Han vill av Sina tjänare riklig och [den Han vill] knappare utkomst! Utan Guds nådiga beskydd, skulle vi [också] ha uppslukats av jorden. Hur kunde vi [tvivla på] att det skall gå illa för dem som förnekar sanningen!"

Och då det blef morgon sade de som gårdagen önskat sig i hans ställe: underbart! Gud gifver riklig eller knapp försörjning till hvem Han behagar af sina tjenare. Om icke Gud varit nådig mot oss, skulle Han gjort ett svalg inunder oss; underbart! de otrogne skola ej hafva framgång.