قَالَ ٱلَّذِينَ حَقَّ عَلَيۡهِمُ ٱلۡقَوۡلُ رَبَّنَا هَـٰٓؤُلَآءِ ٱلَّذِينَ أَغۡوَيۡنَآ أَغۡوَيۡنَٰهُمۡ كَمَا غَوَيۡنَاۖ تَبَرَّأۡنَآ إِلَيۡكَۖ مَا كَانُوٓاْ إِيَّانَا يَعۡبُدُونَ٦٣

De, öfver hvilka domen skall verkställas, säga då: "o vår Herre! desse äro de, hvilka vi förförde. Vi förförde dem, såsom vi sjelfve hade förförts. Du har ej skäl att tadla oss. Icke var det oss, som de dyrkade."

Då skola de, på vilka ordet slår in, säga: »Herre, dessa, som vi bragt på fall, hava vi bragt på fall på samma sätt som vi själva bragts på fall. Vi fritaga oss inför dig; de dyrkade oss icke.«

Och de över vilka domen obevekligen har fallit skall säga: "Herre! Det var dem vi ledde vilse men vi ledde dem vilse liksom vi [själva] gick vilse och inför Dig svär vi oss fria från allt ansvar [för dem] - det var inte oss de tillbad!"

De öfver hvilka domen rättvist är fälld skola säga: o, Herre! desse hvilka vi förförde, vi förförde dem liksom vi blefvo förförde: vi frikalla oss inför Dig; det var icke oss de dyrkade.