وَكَمۡ أَهۡلَكۡنَا مِن قَرۡيَةِۭ بَطِرَتۡ مَعِيشَتَهَاۖ فَتِلۡكَ مَسَٰكِنُهُمۡ لَمۡ تُسۡكَن مِّنۢ بَعۡدِهِمۡ إِلَّا قَلِيلٗاۖ وَكُنَّا نَحۡنُ ٱلۡوَٰرِثِينَ٥٨

Huru månge städer hafva vi icke förstört, ehuru de simmade i öfverflöd? Der stå deras boningar; efter dem lefde endast få i dem, ty vi äro arfvingarne.

Huru många städer hava vi ej tillintetgjort, då de yvdes i sitt överflöd! Och dessa deras boningar hava efter dem endast i ringa mån använts till bostäder, och vi äro arvtagarne.

Och hur många städer, vars invånare i [lättsinnigt] övermod skröt med sitt överdådiga liv, har Vi inte låtit gå under. Och dessa boningar som var deras är nu övergivna - även om någon [förbipasserande] ibland [tar dem i anspråk]. - Det är Vi som förblir när allt förgår!

Huru många städer vi hafva tillintetgjort, hvilka framlefde sitt lif i otacksamhet! och dessa deras boningar hafva blifvit blott obetydligt bebodde eller dem, och vi blefvo arfvingarne.