وَلَمَّا وَرَدَ مَآءَ مَدۡيَنَ وَجَدَ عَلَيۡهِ أُمَّةٗ مِّنَ ٱلنَّاسِ يَسۡقُونَ وَوَجَدَ مِن دُونِهِمُ ٱمۡرَأَتَيۡنِ تَذُودَانِۖ قَالَ مَا خَطۡبُكُمَاۖ قَالَتَا لَا نَسۡقِي حَتَّىٰ يُصۡدِرَ ٱلرِّعَآءُۖ وَأَبُونَا شَيۡخٞ كَبِيرٞ٢٣

När han anlände till Madjans vatten, fann han vid det en hop menniskor, som vattnade hjordarne. Utanför deras krets stodo två qvinnor, som höllo till baka sin boskap. Han sade: “hvad gören I?” De svarade: “vi kunna då först vattna, här herdarne hafva aflägsnat sig, ty vår fader är en gammal gubbe, som ej kan hjelpa oss.

Och då han kom ned till Midjans vatten, fann han där en hop människor, som vattnade. Och utom dem fann han två kvinnor, som höllo sin boskap tillbaka, och han sade: »Huru förhåller det sig med eder?« De svarade: »Vi skola ej vattna, förrän herdarne drivit undan boskapen; vår fader är en gammal gubbe.«

OCH NÄR han anlände till Madyans brunnar, fann han en hel hop män som vattnade [sina hjordar] och, ett stycke därifrån, två kvinnor som höll tillbaka [sina djur från vattenstället]. Han frågade [dem]: "Är det något som bekymrar er?" De svarade: "Innan vi kan vattna [våra djur] måste vi vänta till dess herdarna driver hem [sina hjordar]; vår fader är en gammal man."

Och då han hunnit Madians vatten, fann hann dervid en hop menniskor, som vattnade sin boskap, Och han fann, utom dem, tvenne qvinnor hvilka lillbakahöllo sin hjord. Han sade: hvad förehafven J? De svarade: vi skola ej vattna tills herdarne återfört sin boskap; och vår fader är en mycket åldrig man.