فَخَرَجَ مِنۡهَا خَآئِفٗا يَتَرَقَّبُۖ قَالَ رَبِّ نَجِّنِي مِنَ ٱلۡقَوۡمِ ٱلظَّـٰلِمِينَ٢١

Han öfvergaf staden, såg sig rädd omkring och sade: "Herre! rädda mig ifrån det syndiga folket."

Så drog han ut därifrån, i det han såg sig förskräckt omkring, och sade: »Herre, fräls mig från de orättfärdiga människorna!«

Då lämnade han [staden], orolig och på sin vakt [mot varje fara]. [Och] han bad: "Herre, rädda mig från detta orättfärdiga folk!"

Och han begaf sig derifrån, seende omkring sig med fruktan; han sade: o, Herre! frälsa mig från de orättfärdiga menniskorna.