لَّيۡسَ عَلَى ٱلۡأَعۡمَىٰ حَرَجٞ وَلَا عَلَى ٱلۡأَعۡرَجِ حَرَجٞ وَلَا عَلَى ٱلۡمَرِيضِ حَرَجٞ وَلَا عَلَىٰٓ أَنفُسِكُمۡ أَن تَأۡكُلُواْ مِنۢ بُيُوتِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ ءَابَآئِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ أُمَّهَٰتِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ إِخۡوَٰنِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ أَخَوَٰتِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ أَعۡمَٰمِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ عَمَّـٰتِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ أَخۡوَٰلِكُمۡ أَوۡ بُيُوتِ خَٰلَٰتِكُمۡ أَوۡ مَا مَلَكۡتُم مَّفَاتِحَهُۥٓ أَوۡ صَدِيقِكُمۡۚ لَيۡسَ عَلَيۡكُمۡ جُنَاحٌ أَن تَأۡكُلُواْ جَمِيعًا أَوۡ أَشۡتَاتٗاۚ فَإِذَا دَخَلۡتُم بُيُوتٗا فَسَلِّمُواْ عَلَىٰٓ أَنفُسِكُمۡ تَحِيَّةٗ مِّنۡ عِندِ ٱللَّهِ مُبَٰرَكَةٗ طَيِّبَةٗۚ كَذَٰلِكَ يُبَيِّنُ ٱللَّهُ لَكُمُ ٱلۡأٓيَٰتِ لَعَلَّكُمۡ تَعۡقِلُونَ٦١
Det skall ej läggas den blinde, den halte ej heller den sjuke till last, att han äter vid edert eget bord. Ej heller är det något ondt deri, att I spisen i edra hus (i familjens närvaro), eller edre fäders hus, eller edra mödrars hus, eller edre bröders hus, eller edra systrars hus, eller edre farbröders hus, eller edra fastrars hus, eller edre morbröders hus, eller edra mostrars hus, eller i de hus, till hvilka I fått nycklarne, eller i eder väns hus. I begån ej något klandervärdt, om I spisen tillsammans eller ensamme. När I ingån i hus, så helsen hvarandra med en god, välsignad helsning, såsom Gud har bjudit. På detta sätt förklarar Gud uppenbarelserna för Eder, så att I skolen begripa dem.
Det är ingen synd för den blinde, ingen synd för den halte, ingen synd för den sjuke och icke heller för eder själva, att I äten uti edra eller edra fäders hus eller i edra mödrars eller edra bröders eller edra systrars eller edra farbröders eller edra fastrars eller edra morbröders eller edra mostrars eller i sådana, till vilka I haven nycklarna, eller i eder väns hus; ingen skuld drabbar eder, om I äten gemensamt eller var för sig. Och när I gån in i ett hus, så hälsen varandra med en god och välsignad hälsning från Gud! Så förklarar Gud tecknen för eder, förden händelse I månden hava förstånd.
[NI TROENDE är alla bröder!] Ingenting hindrar [därför] den blinde eller den halte eller den sjuke [att delta i måltider tillsammans med de friska och färdiga]; ingenting hindrar heller att ni intar era måltider i ert hem [eller era barns hem], eller i era fäders, era mödrars, era bröders, era systrars, era farbröders, era fastrars, era morbröders eller era mostrars hem, eller de hus vars nycklar ni har i er hand eller hos den som är er nära vän. Ingen kan klandra er för att ni vill inta er måltid i sällskap eller [för att ni vill göra det] i ensamhet. Och då ni stiger in i ett hus, hälsa då varandra med välsignade, goda ord från Gud! Så klargör Gud [Sina] budskap för er; kanske använder ni ert förstånd.
Och när J inträden i ett hus, helser då hvarandra en från Gud välsignad, god helsning: så utvisar Gud tecknen för eder, på det att J må- gen förstå. nom