لَّيۡسَ عَلَيۡكُمۡ جُنَاحٌ أَن تَدۡخُلُواْ بُيُوتًا غَيۡرَ مَسۡكُونَةٖ فِيهَا مَتَٰعٞ لَّكُمۡۚ وَٱللَّهُ يَعۡلَمُ مَا تُبۡدُونَ وَمَا تَكۡتُمُونَ٢٩

Det är icke något ondt deruti, att I ingån uti obebodda hus, der I finnen beqvämligheter, som I söken. Gud vet hvad i yppen och hvad I fördöljen.

Ingen skuld drabbar eder, om I gån in i obebodda hus, i vilka I haven något att uträtta. Ja, Gud vet vad I uppenbaren och vad I döljen.

Men ni gör ingenting klandervärt om ni går in i hus som inte är bostäder och som innehåller det som är till nytta och nöje för er. [Men glöm inte att] Gud vet vad ni gör öppet lika väl som det ni vill dölja.

Det är ej för eder synd, att J inträden i obebodda hus, hvaraf J hafven gagn *): och Gud känner hvad J läggen för en dag och hvad J döljen.