وَظَلَّلۡنَا عَلَيۡكُمُ ٱلۡغَمَامَ وَأَنزَلۡنَا عَلَيۡكُمُ ٱلۡمَنَّ وَٱلسَّلۡوَىٰۖ كُلُواْ مِن طَيِّبَٰتِ مَا رَزَقۡنَٰكُمۡۚ وَمَا ظَلَمُونَا وَلَٰكِن كَانُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ يَظۡلِمُونَ٥٧

Och vi läto molnet öfverskygga Eder, samt nedsände till Eder manna och vaktlar med dessa ord: "äten af de läckerheter, hvilka vi gifvit Eder till spis." Icke skadade, de oss (genom öfverträdelsen af våra bud), utan de skadade sig sjelfve.

— Tornberg

Vi läto ock molnen överskygga eder och nedsände manna och vaktlar till eder. »Äten av det goda, som vi beskärt eder!« Dock gjorde de ej orätt mot oss, utan de gjorde orätt mot sig själva.

— Zetterstéen

Och Vi lät molnen skänka er skugga och gav er manna och vaktlar [till föda och uppmanade er:] "Ät av de goda ting som Vi har skänkt er för ert uppehälle." Och de vållade Oss ingen skada [med sina synder] - de skadade enbart sig själva.

— Bernström

Och vi läto molnen gifva skugga öfver eder, och läto nedkomma på eder manna och vaktlar. Äter, sade vi, af de goda ting, hvarmed vi försörjt eder. Och de oförrättade icke oss; men de förforo orätt mot sina egna själar.

— Crusenstolpe

Vi lät också molnen skänka er skugga och nedsände manna och vaktlar till er. »Ät av det goda Vi har givit er!« Men de gjorde inte orätt mot Oss, nej, de gjorde orätt mot sig själva.

— Zamzam förlag

Kommentar

Det här är den sjunde välgärningen. När de befann sig i öknen utan skydd mot solens hetta lät Gud molnen följa dem och ge dem skugga. [al-Razi].

Ät av det goda Vi har givit er: Manna och vaktlar kom ner till dem från himlen och de uppmanades att äta och att inte spara någonting till morgondagen. Men i stället för att göra som de blivit tillsagda började de hushålla med maten. Maten upphörde därför att komma till dem från himlen och allt de sparat blev maskätet och ruttnade. [al-Baghawi]