وَإِذۡ وَٰعَدۡنَا مُوسَىٰٓ أَرۡبَعِينَ لَيۡلَةٗ ثُمَّ ٱتَّخَذۡتُمُ ٱلۡعِجۡلَ مِنۢ بَعۡدِهِۦ وَأَنتُمۡ ظَٰلِمُونَ٥١

I veten, att vi lofvade Moses fyratio dagar (till samtal med oss). Sedan han då bortgått ifrån Eder, gjorden I kalfven till eder gud, syndande (genom edert afguderi).

— Tornberg

Än när vi utsatte en tid av fyrtio dygn åt Mose! Sedan antogen I kalven, när han avlägsnat sig, orättfärdiga som I voren.

— Zetterstéen

och hur Vi kallade Moses till Oss [på Sinai berg] under fyrtio nätter och hur ni i hans frånvaro tog er för att dyrka [den gyllene] kalven och så begick en svår synd.

— Bernström

Och då vi ingingo förbund med Mose fyratio nätter, och J sedan togen till kalfven, efter honom, och J blefven orättfärdige.

— Crusenstolpe

Och när Vi utsatte en tid på fyrtio nätter åt Moses. Sedan dyrkade ni kalven när han avlägsnat sig, orättfärdiga som ni var.

— Zamzam förlag

Kommentar

När de återvände till Egypten efter att Farao hade dränkts, lovade Gud Moses att Han skulle ge honom Torah, och avsatte en tid för detta. Men när Moses gick till den utsatta platsen hängav de sig åt att dyrka kalven. [al-Baydawi]

Tidsspannet fyrtio dygn har en särskild ställning och inverkan som inte återfinns i andra tidsspann. Profeten ﷺ sade: ”Var och en av er har skapats i era mödrars sköten. Under fyrtio dagar som en droppe, därefter, under lika lång tid, som en hängande klump och sedan som en tuggad bit kött under lika lång tid. Därefter sänds ängeln ned och blåser in livets ande och får befallning att nedteckna dessa fyra: livsuppehälle, livslängd, gärningar och huruvida han i det tillkommande livet ska höra till de lyckliga eller de olyckliga. [...]” I en hadith har det också sagts: ”Hos den som är uppriktig mot Gud under fyrtio dagar kommer visdomens källa att flöda från hans hjärta till hans tunga.” Fyrtio nätter: Natten nämndes eftersom det är en speciell tid för att ägna sig åt att dyrka Gud och närma sig Honom. Profeten ﷺ sade: ”En tjänare kommer aldrig sin Herre så nära som under nattens sista del. Om du kan höra till dem som minns Gud under denna stund ska du göra det.” Han sade också att Guds [barmhärtighet] sänker sig ner till den nedersta himlen varje natt. Av denna anledning sade Gud, den Upphöjde, till Sin Profet: Stå också upp i frivillig bön under natten. [K. 17:79] [Najm al-Din al-Kubra]

I en kommentar till imam Ghazalis Iḥyā ʿulūm al-dīn skriver al-Zabidi: ”Visdomen med att begränsa antalet till fyrtio dagar är att om man gör något under fyrtio dagar införlivas det i karaktären och blir som en instinkt.”