قَالَ يَـٰٓـَٔادَمُ أَنۢبِئۡهُم بِأَسۡمَآئِهِمۡۖ فَلَمَّآ أَنۢبَأَهُم بِأَسۡمَآئِهِمۡ قَالَ أَلَمۡ أَقُل لَّكُمۡ إِنِّيٓ أَعۡلَمُ غَيۡبَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَأَعۡلَمُ مَا تُبۡدُونَ وَمَا كُنتُمۡ تَكۡتُمُونَ٣٣

Han sade: "underrätta dem, Adam, om deras namn." När Adam hade underrättat dem om deras namn, sade Gud: "jag sade ju Eder, att jag visste det som är förborgadt i himlarne och på jorden, och att jag visste, hvad I yppen och hvad i fördöljen.

Då sade han: »Adam, tala om deras namn för dem!« Och när han talat om deras namn för dem, sade han: »Har jag ej sagt eder: 'Jag känner förvisso det fördolda i himlarna och på jorden, och jag vet vad I uppenbaren och vad I dolden.'«

[Då] sade Han: "Adam! Nämn deras namn för dem." Och när [Adam] hade nämnt namnen för dem, sade [Gud]: "Jag sade er ju att Jag känner allt som är dolt i himlarna och på jorden och att Jag vet vad ni kan säga öppet och vad ni håller hemligt."

Sade Gud: o, Adam! nämn för dem deras namn. Och då han nämnt för dem deras namn, sade Gud: har jag icke sagt eder, att jag känner himlarnes och jordens dolda ting, och att jag känner hvad J uppenbaren och hvad J döljen.

Då sade Han: »Adam, tala om deras namn för dem!« Och när han talat om namnen för dem, sade Han: »Har Jag inte sagt till er: ’Jag känner till det fördolda i himlarna och på jorden, och Jag känner till vad ni säger och vad ni döljer’.«