مَّن ذَا ٱلَّذِي يُقۡرِضُ ٱللَّهَ قَرۡضًا حَسَنٗا فَيُضَٰعِفَهُۥ لَهُۥٓ أَضۡعَافٗا كَثِيرَةٗۚ وَٱللَّهُ يَقۡبِضُ وَيَبۡصُۜطُ وَإِلَيۡهِ تُرۡجَعُونَ٢٤٥

När denna vers uppenbarades frågade Abu Dahdah: ”Guds Sändebud, vill Gud, den Mäktige och Ärorike, ha ett lån av oss?” ”Ja”, svarade Profeten. Han sade då: ”Visa mig din hand, Guds Sändebud.” Han sträckte fram sin hand och Abu Dahdah sade: ”Jag ger min trädgård i lån till min Herre.” Hans trädgård bestod av sexhundra palmträd och där bodde han också tillsammans med sin familj. Han gick till sin hustru, kallade på henne och sade: ”Lämna hemmet, jag har givit det i lån till min Herre.” [Ibn Kathir]

Handlingar som utförs av de troende i hopp om att få den belöning som Gud har lovat dem kallas ”lån”, eftersom de handlar för att få belöning av Honom. Ger Gud ett gott lån: Det vill säga, ger av sina ägodelar i lydnad för Gud. Ordet gott (ḥasan) betyder här att ge självmant och i hopp om Guds belöning, eller att ge av det som är tillåtet (ḥalāl), eller att ge utan att följa upp gåvan med påminnelser eller sårande ord. Mångdubbla det åt honom: al-Suddi sade att ingen, utom Gud, den Mäktige och Ärorike, vet hur mycket en god gärning mångdubblas. Det har också sagts att den mångdubblas sjuhundra gånger. [al-Baghawi]

Gud tar och ger: Det har sagts att Han tar vissa människors uppehälle (rizq) och liv och ger andra uppehälle i överflöd och förlänger deras liv. Det har också sagts att detta gäller människornas hjärtan. När Gud beordrade dem att ge allmosor uppmärksammade Han dem på att de inte kan ge något utan Guds hjälp. Han drar samman vissa hjärtan och dämpar därmed deras iver att göra gott och Han ger andra hjärtan utrymme att göra gott. Profeten ﷺ sade: ”Människans hjärta vilar mellan två av den Barmhärtiges fingrar och Gud vänder det som Han vill.” Till Honom ska ni återföras: Ni ska återföras till Gud och Han ska löna er för era handlingar. Det har också sagts att det betyder: Till jorden ska ni återföras, det vill säga, Han har skapat dem av jord och till jorden ska de återvända. [al-Baghawi]

Gud tar och ger: al-Qābiḍ och al-Bāsiṭ är två av Guds namn. al-Qābiḍ är Den som drar samman, al-Bāsiṭ är Den som utvidgar. Gud har fullkomlig makt över allt som existerar. Han kan hindra att vi får välstånd, lycka, familj, barn och bekvämlighet. Den rike blir fattig, den friske blir sjuk och den lycklige drabbas av sorg. Det hjärta som är väl till mods snörs ihop, det ljusa sinnet blir nedstämt. Detta är yttringar av Guds attribut al-Qābiḍ.  Men Han öppnar också för Sin överflödande nåd, och ger glädje, lättnad och välbefinnande, och allt detta är uttryck för Hans attribut al-Bāsiṭ. [Bayrak]

Att dra samman och utvidga är två viktiga begrepp inom sufismen. Verbet dra samman refererar till ett tillstånd av andlig sammandragning (qabḍ) och verbet utvidga refererar till andlig utvidgning (basṭ). Om versen tolkas på ett andligt plan kan man skönja en trefaldig process till andlig insikt: inre rening (Gud drar samman), förvärvande av dygder (Gud utvidgar), och slutligen andlig insikt och upplysning (och till Honom ska ni återföras). Några sufier beskriver sammandragning och utvidgning som ”två tillstånd som följer på varandra i hjärtat såsom natten följer på dagen.” Dessa två tillstånd är också relaterade till tillstånden fruktan och hopp, som måste hållas i balans för att själen ska mogna. Från ett annat perspektiv är sammandragningen en manifestation av Guds Majestät (jalāl) och utvidgningen en manifestation av Hans Skönhet (jamāl). [Dagli et al.]