لَّا جُنَاحَ عَلَيۡكُمۡ إِن طَلَّقۡتُمُ ٱلنِّسَآءَ مَا لَمۡ تَمَسُّوهُنَّ أَوۡ تَفۡرِضُواْ لَهُنَّ فَرِيضَةٗۚ وَمَتِّعُوهُنَّ عَلَى ٱلۡمُوسِعِ قَدَرُهُۥ وَعَلَى ٱلۡمُقۡتِرِ قَدَرُهُۥ مَتَٰعَۢا بِٱلۡمَعۡرُوفِۖ حَقًّا عَلَى ٱلۡمُحۡسِنِينَ٢٣٦

I hafven ingen skyldighet att betala hemgift, om I skiljen Eder vid hustrurna, innan I hafven fullbordat äktenskapet, såvida I ej bestämt åt dem något visst. Men gifven dem — den förmögne efter sine tillgångar, den fattige efter sine — det nödtorftiga enligt billighet, så som det bör ädelt sinnade.

Ingen skuld drabbar eder, om I skiljen eder från hustrurna, i fall I icke kommit vid dem eller anslagit en bestämd andel för deras räkning. Men låten dem få underhåll, den förmögne efter sina tillgångar och den obemedlade efter sina tillgångar, såsom tillbörligt är, emedan detta är en plikt för dem, som göra väl!

Ni gör ingenting klandervärt om ni skiljer er från en kvinna, om ni ännu inte har rört henne och inte heller bundit er för brudgåvan. Men ge henne skälig ersättning - den förmögne vad han förmår och den som lever i små omständigheter vad han förmår. Detta är en plikt för dem som vill göra det goda och det rätta.

Det är icke synd för eder om J förskjuten de hustrur hvilka J icke vidrört, eller åt hvilka J ej anslagit hemgift. Men förser dem — den rike enligt sin förmåga, och den torftige enligt sin förmåga — med det nödvändiga, enligt hvad som är billigt: detta är en pligt för dem som väl göra.

Ni ska inte klandras om ni skiljer er från kvinnorna, när ni ännu inte rört vid dem eller fastställt deras brudgåva. Men skänk något till dem, den förmögne efter sin förmåga och den fattige efter sin förmåga, såsom tillbörligt är, och detta är en plikt för dem som gör väl.