وَٱلَّذِينَ يُتَوَفَّوۡنَ مِنكُمۡ وَيَذَرُونَ أَزۡوَٰجٗا يَتَرَبَّصۡنَ بِأَنفُسِهِنَّ أَرۡبَعَةَ أَشۡهُرٖ وَعَشۡرٗاۖ فَإِذَا بَلَغۡنَ أَجَلَهُنَّ فَلَا جُنَاحَ عَلَيۡكُمۡ فِيمَا فَعَلۡنَ فِيٓ أَنفُسِهِنَّ بِٱلۡمَعۡرُوفِۗ وَٱللَّهُ بِمَا تَعۡمَلُونَ خَبِيرٞ٢٣٤
Om de som aflida ibland Eder efterlemna hustrur, så böra dessa vänta för sig sjelfva fyra månader och tio dagar. Såsnart de uppnått slutet af denna tid, så ären I utan synd för det, som de göra med sina personer enligt lag och rätt. — Gud känner hvad I gören.
Om några bland eder avlida och efterlämna hustrur, så skola dessa vänta fyra månader och tio dagar för sig själva, men när de väntat sin utsatta tid, drabbar eder ingen skuld i fråga om vad de på tillbörligt sätt företaga med sig själva; ja, Gud är underkunnig om vad I gören.
När någon av er dör och efterlämnar hustrur, skall de iaktta en väntetid av fyra månader och tio dagar [innan de får ingå nytt äktenskap]. När denna period löpt ut, [råder de sig själva och] ingen skall klandras för vad de företar sig inom ramen för vad som är god sed. Gud är väl underrättad om vad ni gör.
Och beträffande dem ibland eder som aflida, och efterlemna hustrur, dessa skola vänta för sig sjelfva fyra månader och tio dagar; och när de uppnått sin utfästa tid, då är det icke synd för eder i hvad de göra med sig sjelfva, enligt det som höfves; och Gud är underrättad om det J gören.
Om några av er avlider och efterlämnar hustrur, ska dessa vänta fyra månader och tio dagar för sig själva, men när de väntat sin utsatta tid, ska ni inte klandras för vad de själva företar sig på tillbörligt sätt; ja, Gud är väl underrättad om vad ni gör.
Kommentar
En änka ska vänta fyra månader och tio dagar innan hon gifter om sig, men om hon är gravid ska hon vänta till dess att hon fött barnet. [al-Suyuti & al-Mahalli]
Zaynab bint Abu Salama, må Gud vara nöjd med henne och hennes far, sade: Jag besökte profethustrun Umm Habiba, må Gud vara nöjd med henne, när hennes far, Abu Sufyan ibn Harb, må Gud vara nöjd med honom, hade avlidit. Hon bad att få ett gulaktigt väldoftande ämne, khaluq eller något annat, och strök det först på en tjänsteflicka och därefter på sina kinder. Sedan sade hon: “Vid Gud! Jag har inget behov av väldoftande ämnen, men jag hörde Guds Sändebud ﷺ när han stod i predikstolen och sade: ‘Det är inte tillåtet för en kvinna som tror på Gud och den yttersta dagen att sörja någon som har dött längre än tre dagar, med undantag för hennes make, [som hon får sörja] fyra månader och tio dagar.’”