أَمۡ حَسِبۡتُمۡ أَن تَدۡخُلُواْ ٱلۡجَنَّةَ وَلَمَّا يَأۡتِكُم مَّثَلُ ٱلَّذِينَ خَلَوۡاْ مِن قَبۡلِكُمۖ مَّسَّتۡهُمُ ٱلۡبَأۡسَآءُ وَٱلضَّرَّآءُ وَزُلۡزِلُواْ حَتَّىٰ يَقُولَ ٱلرَّسُولُ وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مَعَهُۥ مَتَىٰ نَصۡرُ ٱللَّهِۗ أَلَآ إِنَّ نَصۡرَ ٱللَّهِ قَرِيبٞ٢١٤
I hysen väl den förhoppningen att inkomma i paradiset (såsom ersättning för edra lidanden). I hafven dock icke utstått så mycket af motgångar och olyckor, som de, hvilka varit före Eder. De bäfvade, och det gick så långt, att Guds apostel och hans lärjungar sade: "när skall Guds hjelp komma?" Men Guds hjelp är ju nära?
Tänken I väl, att I skolen få ingå i paradiset, ehuru det ännu ej vederfarits eder något sådant som dem, som gått bort före eder? Sorg och motgång drabbade dem, och de sviktade, så att aposteln och de, som trodde jämte honom, ropade: »När kommer Guds hjälp?« Är Guds hjälp verkligen icke nära?
Tror ni att ni skall få stiga in i paradiset utan att först ha gått igenom detsamma som de som levde före er? Olycka och motgång drabbade dem och skakade dem i grunden, så att sändebudet och de som följde honom i tron utropade: "När skall hjälpen [komma] från Gud?" Men Guds hjälp är [alltid] nära!
Räkner J då på att J mågen inkomma uti paradiset, ehuru det ännu icke vederfarits eder, liksom det vederfors dem, hvilka gått undan före eder? Olyckan och motgången drabbade dem och de gjordes svigtande, ända derhän att aposteln och de som med honom trodde, sade: när kommer Guds hjelp? Är icke Guds hjelp nära?
Hade ni räknat med att komma till Paradiset, utan att först ha gått igenom samma prövningar som de som levde före er? De drabbades av olycka och motgång och blev så skakade att Sändebudet och de som följde honom i tron ropade: »När ska hjälpen komma från Gud?« Men se, Guds hjälp är verkligen nära!
Kommentar
När Gud, den Upphöjde, berättat om de invändningar som tidigare samfund framfört mot sina Profeter efter att de fått del av Guds tecken, tilltalade Han här Profeten ﷺ och de troende för att uppmuntra dem att stå orubbliga inför sina motståndare. Och blev så skakade: Prövningarna var så svåra och pågick så länge att de till slut ropade: När ska hjälpen komma från Gud? Men se, Guds hjälp är verkligen nära: Detta sades till dem som svar på deras rop på hjälp. Versen antyder att man når fram till Gud, den Upphöjde, genom att motsätta sig begären, uthärda svårigheter och genom att ägna sig åt självdisciplin. Profeten ﷺ sade: ”Paradiset har omgivits av det som är mödosamt och Elden har omgivits av sinnliga lockelser.” [al-Baydawi]
När några av Profetens ﷺ följeslagare kom till honom och klagade över att de otrogna förföljde och plågade dem och bad honom att vända sig till Gud för att be om hjälp, sade han: ”Förr i tiden tog man en man, grävde en grop och ställde honom i den, och sedan hämtade man en såg och placerade den på hans huvud och delade det i två delar, man kammade honom också med kammar av stål till dess att köttet lossnade från benet; men detta fick honom inte att överge sin religion. Vid Gud, Gud kommer helt visst att fullborda den här religionen så att en ryttare kan resa mellan Sana och Hadramaut utan att frukta någon utom Gud, och vargen för sina fårs skull. Men ni har allt för bråttom.”
Och blev så skakade att Sändebudet och de som följde honom i tron ropade: »När ska hjälpen komma från Gud?« Men se, Guds hjälp är verkligen nära: Någon frågade Sahl om de sade så för att de upplevde att hjälpen dröjde, och han svarade: ”Nej, men när de gav upp hoppet om sina egna planer sade de: När ska hjälpen komma från Gud, och när Gud, den Upphöjde, såg att de slutat göra upp planer för sig själva, avsagt sig all kraft och styrka, och hjälplösa vände sig till Honom, därför att de visste att inget kunde hjälpa dem utom Han, besvarade Han deras bön med orden: Men se, Guds hjälp är verkligen nära!
Prövningar från Gud är av två slag; barmhärtiga prövningar och bestraffande prövningar. Barmhärtiga prövningar driver den prövade att visa upp sin hjälplöshet inför Gud, den Mäktige och Ärorike, och att avstå från att göra upp planer. Bestraffande prövningar driver den prövade att hemfalla åt sina egna val och planer. [al-Tustari]
Ibn Ata’illah säger: ”Han har bara låtit dem såra dig för att du inte ska förlita dig på dem. Han vill driva dig bort från alla ting, så att ingenting kan distrahera dig från Honom.” [Ibn Ajiba]
Hade ni räknat med att komma till Paradiset, utan att först ha gått igenom samma prövningar som de som levde före er? De drabbades av olycka och motgång, och blev så skakade: Om det inte vore för att ni drabbades av olycka och motgång på samma sätt som de som levde före er skulle ni inte nödställda vända er till Guds barmhärtighet. Och Gud svarar de nödställda: Ja, Guds hjälp är verkligen nära. [Najm al-Din al-Kubra]