زُيِّنَ لِلَّذِينَ كَفَرُواْ ٱلۡحَيَوٰةُ ٱلدُّنۡيَا وَيَسۡخَرُونَ مِنَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْۘ وَٱلَّذِينَ ٱتَّقَوۡاْ فَوۡقَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۗ وَٱللَّهُ يَرۡزُقُ مَن يَشَآءُ بِغَيۡرِ حِسَابٖ٢١٢
För dem, som icke tro, synes denna verlden härlig, och de begabba de troende (som icke ega någre rikedomar): men de gudfruktige skola på uppståndelsedagen vara högre än de. Gud beskär åt hvem Han vill sina välgerningar, utan att räkna dem.
Det jordiska livet har förhärligats för dem, som äro otrogna, och dessa håna dem, som tro, men de, som frukta Gud, skola på uppståndelsens dag stå högt över dem, och Gud försörjer vem han vill utan att räkna dem.
Förnekarna av sanningen, som gör narr av de troende, har fått se det jordiska livets lockelser i ett förskönande ljus. Men de gudfruktiga skall ha rang högt över dem på Uppståndelsens dag. Gud ger Sitt goda i överflöd till den Han vill.
Det verldsliga lifvet har blifvit utsiradt för dem som icke tro, och de göra narr utaf dem som tro; men de som frukta Gud skola komma öfver dem på uppståndelsens dag. Och Gud försörjer hvem Han behagar, utan räkning.
Det jordiska livet har förskönats för dem som förnekar sanningen, och de hånar dem som tror, men de som fruktar Gud ska på Uppståndelsens dag stå högt över dem. Gud försörjer vem Han vill utan att räkna.
Kommentar
Versen uppenbarades när några av de välbärgade månggudadyrkarna som levde i lyx och överflöd hånade de fattiga bland muslimerna. Det är visserligen Gud som har förskönat det jordiska livet för människan, genom att skapa sådant som är vackert, men människan överskattar dess skönhet och värde, och de skapade föremålen blir därför till en prövning för dem. Men de som fruktar Gud: Det vill säga, dessa fattiga muslimer som fruktar Gud. Ska på Uppståndelsens dag stå högt över dem: Abu al-Abbas Sahl ibn Saʿd al-Saʿidi, må Gud vara nöjd med honom, har berättat att en man gick förbi Profeten ﷺ och att Profeten frågade en man i sitt sällskap: “Vad anser du om den mannen?” Han svarade: “Han är en av de mest respektabla människorna. Vid Gud, anhåller han om en kvinnas hand är det tillbörligt att låta honom ingå äktenskap, och medlar han är det tillbörligt att godta hans medling.” Guds Sändebud ﷺ sade ingenting. En annan man gick förbi, och Guds Sändebud ﷺ frågade: “Vad anser du om den mannen?” Han svarade: “Guds Sändebud, detta är en av de fattiga muslimerna. Anhåller han om en kvinnas hand är det tillbörligt att avvisa hans frieri, medlar han är det tillbörligt att han inte får gehör, och talar han är det tillbörligt att hans ord faller för döva öron.” Guds Sändebud ﷺ sade då: “Den andre är bättre än hela jorden full av sådana som den förste.” [al-Baghawi]
al-Kalbi sade att Abu Jahl och hans följeslagare njöt av det Gud givit dem i detta liv och att de förnekade livet efter döden. De hånade muslimerna som vände sig bort från det jordiska livet och ägnade sig åt att dyrka Gud, och sade: ”Om Muhammed verkligen var Profet skulle de förnämsta av oss följa honom, men, vid Gud, det är bara de fattiga som följer honom.” Gud försörjer vem Han vill utan att räkna: Han ger så mycket att det inte går att räkna. Det har också sagts att det betyder att Gud inte kan ställas till svars för vad Han ger eller vem Han ger till. Ytterligare en tolkning är att Han ger utan att Hans förråd någonsin sinar. [al-Tabarani]