هَلۡ يَنظُرُونَ إِلَّآ أَن يَأۡتِيَهُمُ ٱللَّهُ فِي ظُلَلٖ مِّنَ ٱلۡغَمَامِ وَٱلۡمَلَـٰٓئِكَةُ وَقُضِيَ ٱلۡأَمۡرُۚ وَإِلَى ٱللَّهِ تُرۡجَعُ ٱلۡأُمُورُ٢١٠
Kunna de väl vänta annat, än att Gud skall komma till dem, höljd i moln, jemte änglarne? Så fullbordas deras straffdom. Till Gud skall allting återföras.
Vänta de på något annat, än att Gud skall komma till dem i molnens skuggor, och änglarna likaså? Saken är avgjord, och till Gud skall allting återföras.
Vill de kanske vänta till dess Gud visar Sig för dem med änglarna under molnens tronhimmel? Men [när detta sker] har Guds plan fullbordats och allt har gått tillbaka till Gud.
Månne de otrogne vänta annat, än att Gud skall komma till dem i en skugga af moln, och likaledes englarne? Men saken är bestämd; och till Gud skall allting återställas.
Väntar de på något annat än att Gud och Änglarna ska komma till dem i molnens skuggor? Då är saken avgjord, och till Gud ska allting återföras.
Kommentar
Väntar de: De som inte helt och fullt har gått in i friden och de som följer Satans fotspår. På något annat än att Gud och Änglarna ska komma till dem: Gud frågar här om de väntar på något annat än att Hans beslut eller Hans straff ska komma, på samma sätt som Han säger: Eller att din Herres beslut ska komma. [K. 16:33] och: Vårt straff överväldigade dem. [K. 7:4] Änglarna: Guds beslut kommer genom dem eller så kommer de bokstavligen med Hans straff. Molnen: al-ghamām, vita moln. Man förväntar sig att vita moln för med sig skugga, och i överförd bemärkelse Guds barmhärtighet. När molnen i stället visar sig föra med sig ett straff, blir detta straff värre: det som gör en ont är svårt nog att uthärda i sig självt, och svårare när det överraskar en; hur förhåller det sig då när den kommer från ett håll från vilket man förväntat sig något behagligt? Då är saken avgjord: När detta väl sker är saken avgjord och de har gått under. [al-Baydawi]
Det är inte tillåtet att tolka denna eller andra liknande passager i Koranen och i hadith-litteraturen som att Gud förflyttar sig, rör sig eller lämnar en plats, eftersom sådant är kännetecknande för fysiska objekt och kroppar, och Gud är högt upphöjd över att liknas vid en kropp. [al-Qurtubi]
När det kommer till denna och andra liknande verser är det bästa att tro på versernas yttre [ordalydelse] och att överlämna kunskapen [om betydelsen](1) till Gud, den Upphöjde, samtidigt som man är övertygad om att Gud, den Mäktige och Ärorike, helt och hållet skiljer sig från skapelsen. Så gjorde föregångarnas imamer (a’immatu ’l-salaf) och de sunnitiska lärda (ʿulamā’ al-sunna). [al-Baghawi]
- (1) Orden mellan hakparenteserna har stöd i att al-Baghawi här använder nästan exakt samma formulering som han gjorde i sin kommentar till K. 2:1, där han betraktar bokstäverna alif, lām och mīm som mångtydiga (mutashābiha) och skriver att det bara är Gud som vet vad de betyder, ö.a.