وَإِذَا قِيلَ لَهُ ٱتَّقِ ٱللَّهَ أَخَذَتۡهُ ٱلۡعِزَّةُ بِٱلۡإِثۡمِۚ فَحَسۡبُهُۥ جَهَنَّمُۖ وَلَبِئۡسَ ٱلۡمِهَادُ٢٠٦
Säger man till honom: "frukta Gud," så drifver högmodet honom till synd. Helvetet skall varda hans lön, och ve det hvilostället!
Då man säger till honom: »Frukta Gud!« driver högmodet honom till synd. Helvetet är hans allt; ja, vilken olycksalig bädd!
Och när någon uppmanar honom att frukta Gud, driver hans högmod honom ut i ytterligare synd. Helvetet är gott nog för honom - detta eländiga vilorum!
Och då det säges till honom: frukta Gud, betages han af högmod och begär till synd, men helvitet är tillräckligt för honom; och i sanning är bädden bedröflig.
Då man säger till honom: »Frukta Gud!« driver högmodet honom till synd. Helvetet räcker gott åt honom; ja, vilken usel viloplats!
Kommentar
Verserna 204-206 talar om en enskild individ, men gäller alla människor som kännetecknas av dessa egenskaper. Gud beskriver dem som vältaliga, och som att de till och med tar Gud till vittne på att de talar sanning, men att de trots detta är de mest fientliga av motståndare. Gud förklarar att deras hjärtan rymmer raka motsatsen till vad de säger. När han vänder sig bort: Det vill säga, när han lämnar dig, men verbet tawallā kan också betyda: När han får en maktposition. För att sprida fördärv: Genom att förstöra, bränna och plundra, eller genom att skapa oenighet och så tvivel om islam i muslimernas hjärtan. Då man säger till honom: ”Frukta Gud” driver högmodet honom till synd: Tvingar högmodet honom till synd. Tar Gud till vittne: En läsning (qirā’a) vokaliserar verbet och objektet yushhidu ’llāha (tar Gud till vittne) som yashhadu ’llāhu (Gud vittnar), och betyder då: men Gud vittnar om vad som döljer sig i hans hjärta. [al-Razi]