وَأَتِمُّواْ ٱلۡحَجَّ وَٱلۡعُمۡرَةَ لِلَّهِۚ فَإِنۡ أُحۡصِرۡتُمۡ فَمَا ٱسۡتَيۡسَرَ مِنَ ٱلۡهَدۡيِۖ وَلَا تَحۡلِقُواْ رُءُوسَكُمۡ حَتَّىٰ يَبۡلُغَ ٱلۡهَدۡيُ مَحِلَّهُۥۚ فَمَن كَانَ مِنكُم مَّرِيضًا أَوۡ بِهِۦٓ أَذٗى مِّن رَّأۡسِهِۦ فَفِدۡيَةٞ مِّن صِيَامٍ أَوۡ صَدَقَةٍ أَوۡ نُسُكٖۚ فَإِذَآ أَمِنتُمۡ فَمَن تَمَتَّعَ بِٱلۡعُمۡرَةِ إِلَى ٱلۡحَجِّ فَمَا ٱسۡتَيۡسَرَ مِنَ ٱلۡهَدۡيِۚ فَمَن لَّمۡ يَجِدۡ فَصِيَامُ ثَلَٰثَةِ أَيَّامٖ فِي ٱلۡحَجِّ وَسَبۡعَةٍ إِذَا رَجَعۡتُمۡۗ تِلۡكَ عَشَرَةٞ كَامِلَةٞۗ ذَٰلِكَ لِمَن لَّمۡ يَكُنۡ أَهۡلُهُۥ حَاضِرِي ٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِۚ وَٱتَّقُواْ ٱللَّهَ وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ١٩٦
Fullgören för Guds skull pilgrimsfärden til Mekka och tempelbesöket. Om I hindrens derifrån, så sänden så många offerdjur som Eder lägligt är, men raken ej edra hufvuden, förr än offret uppnått sin bestämmelseort (offerplatsen). Om någon för sjukdom eller åkomma i hufvudet (dessförinnan) måste raka sig, så böte han med fasta, almosa eller offer. Om någon, sedan hindret upphört, vill fullgöra tempelbesöket (Omra) innan valfartstiden gått till ända, så medföre han ett offer efter råd och lägenhet. Den som dertill ej har tillgång, han faste tre dagar under valfartstiden och sju sedan I hemkommit (ifrån Mekka), det vill säga tio fulla dagar. Detta gäller den, hvilkens slägt ej befinner sig vid det heliga templet. Frukten Gud och besinnen, att Gud är häftig i straffandet.
Fullborden ock vallfärden och tempelbesöket hos Gud, men om I bliven hindrade, så åligger eder något offer, som är lätt tillgängligt; raken icke heller edra huvud, förrän offerdjuret kommit fram till sin bestämmelseort! Men är någon av eder sjuk eller behäftad med någon åkomma i huvudet, så må hans bot bestå i fasta, allmosa eller offer. Och när I sedan ären oförhindrade, må den, som räknar sig tempelbesöket till godo ända till vallfärden, giva något offer, som är lätt tillgängligt; den åter, som ingenting har, faste tre dagar under vallfärden och sju, då I kommit tillbaka — detta varder fulla tio dagar. Detta gäller den, vars släkt icke är bosatt vid det fridlysta templet; frukten Gud och veten, att Gud är sträng i att straffa!
OCH FULLGÖR vallfärden, såväl den större som den mindre, till Guds ära; men om omständigheterna hindrar er [att fullfölja den], ge då vad ni har möjlighet att ge som offergåva. Och raka inte huvudet förrän offret har skett; men för den av er som är sjuk eller har en huvudskada, får offret bestå i fasta, allmosor eller [annan] religiös handling. Den som inte är i fara [och är frisk] och som vill ta tillfället i akt att efter den mindre vallfärden fullgöra den större, skall ge vad han förmår som offergåva; och den som inte ser sig i stånd [till detta] skall fasta tre dagar under vallfärden och sju efter hemkomsten, inalles tio fulla [dagar]. Allt detta gäller dem som inte är bosatta i den heliga Moskéns närhet. Och frukta Gud! Ni skall veta att Guds straff är ett strängt straff.
Och fullborder vallfarten till Mecka, och det heliga besöket hos Gud; men om J blifven hindrade, då skolen J gifva i offer det som blifver lätt; och ej mågen J raka edra hufvuden intill dess offret kan hafva nått sin offerplats. Men ho ibland eder som är sjuk, eller plågad af något ondt uti sitt hufvud, då varde hans återlösning antingen fasta, eller almosor, eller offer. Och då J ären säkre, ho som åtnjuter förmån af det heliga besöket till Mecka under vallfarten, då gifve han uti offer det som blifver lätt. Men ho som icke finner något att gifva, hålle då fasta tre dagar under vallfarten, och sju då J ären återkomne hem; det är tio hela dagar. Detta är för den, hvilkens slägt icke är närvarande vid det fridlysta templet. Och frukter Gud, och veter att Gud är sträng i straffet.
Och fullgör den större och den mindre vallfärden för Gud, men om ni blir hindrade, ska ni offra ett djur som är lätt tillgängligt. Raka inte era huvuden förrän offerdjuret kommit fram till sin avsedda plats. Men för den av er som är sjuk eller har en åkomma i huvudet ska botgöringen bestå i fasta, allmosa eller offer. Och när ni är trygga, ska den som följer upp den mindre vallfärden med att utföra den större, offra ett djur som är lätt tillgängligt. De som ingenting har ska fasta tre dagar under vallfärden och sju, när ni återvänder – detta blir tio fulla dagar, och gäller den vars släkt inte är bosatt vid Den heliga moskén. Frukta Gud och vet att Gud är sträng i att straffa!
Kommentar
Om ni blir hindrade, ska ni offra ett djur som är lätt tillgängligt: Om fienden hindrar er från att fullgöra den större eller den mindre vallfärden (ḥajj eller ʿumrah) ska ni offra ett djur som är lätt tillgängligt för er, det vill säga, ett får eller ett lamm. Raka inte era huvuden förrän offerdjuret kommit fram till sin avsedda plats: Ni kan inte träda ut ur iḥrām förrän ni har rakat era huvuden, och ni ska inte raka huvudet förrän ni vet att offerdjuret har kommit fram till den plats där ni hindrades att resa vidare. På den platsen ska ni offra djuret med avsikt att träda ut ur iḥrām, dela ut köttet till behövande och raka era huvuden. Men för den av er som är sjuk eller har en åkomma i huvudet ska botgöringen bestå i fasta, allmosa eller offer. Den som till exempel är ansatt av löss och därför rakar huvudet när han är i ett tillstånd av iḥrām ska göra bot för detta genom att fasta tre dagar, eller genom att ge tre āṣuʿ(1) till sex behövande, eller genom att offra ett får eller ett lamm. När ni är trygga: Om fienden avlägsnar sig. Ska den som följer upp den mindre vallfärden med att utföra den större offra ett djur som är lätt tillgängligt: Den som utför den mindre vallfärden (ʿumrah) under vallfärdsmånaderna och därefter träder ut ur iḥrām för att senare under samma månader åter träder in i iḥrām för att utföra vallfärden ska offra ett lamm eller ett får.(2) De som ingenting har ska fasta tre dagar under vallfärden och sju, när ni återvänder – detta blir tio fulla dagar och gäller den vars släkt inte är bosatt vid Den heliga moskén: Den som inte har råd att offra ett djur och den som inte finner ett djur att offra ska fasta tre dagar under vallfärden och sju dagar när han återvänder till sin hemstad. Detta gäller dock inte den som är bosatt i området kring Den heliga moskén, eftersom en sådan person varken behöver offra ett djur eller fasta. Frukta Gud: I fråga om det Han påbjudit och det Han förbjudit. Och vet att Gud är sträng i att straffa: Dem som bryter mot Hans bud. [al-Suyuti & al-Mahalli]
- (1) En ṣāʿ är ett mängdmått som motsvarar ungefär 2,03 liter. Det som avses här är att tre ṣāʿ, eller lite drygt sex liter, av basfödan ska fördelas jämnt över sex fattiga, ö.a.
- (2) Att utföra besöket och vallfärden på detta sätt kallas tamattuʿ, men det går också att utföra besöket och vallfärden på andra sätt. Man kan till exempel träda in i iḥrām, utföra vallfärden och därefter träda ut ur iḥrām för att därefter återigen träda in i iḥrām och utföra besöket (ʿumrah). Att utföra vallfärden och besöket på detta sätt kallas ifrād. Det tredje alternativet är att först utföra besöket, förbli i ett tillstånd av iḥrām och sedan utföra vallfärden, och detta kallas qirān. ö.a.