وَلِكُلّٖ وِجۡهَةٌ هُوَ مُوَلِّيهَاۖ فَٱسۡتَبِقُواْ ٱلۡخَيۡرَٰتِۚ أَيۡنَ مَا تَكُونُواْ يَأۡتِ بِكُمُ ٱللَّهُ جَمِيعًاۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ١٤٨
För hvar och en hafva vi bestämt en Kibla, emot hvilken han vänder sig (under bönen). Täflen då med hvarandra i det. goda. Hvar helst I än ären, så skall Gud föra Eder tillsammans (hos sig), ty Gud är sannerligen allsmäktig.
Var och en har en viss riktning, i vilken han vänder sig; så tävlen nu med varandra i det goda! Varhelst I än ären, skall Gud föra eder tillsammans; Gud är förvisso allsmäktig.
Var och en har en riktpunkt som han vänder sig mot [i bönen]. Tävla därför med varandra om att göra gott. Var ni än befinner er skall Gud samla er [på Domens dag]; Gud har allt i Sin makt.
Hvar och en har en sida, mot hvilken han vänder sig under bönen; men söker att öfverträffa hvarandra uti goda gerningar. Hvarhelst J ären, skall Gud framhafva eder tillsamman; ty Gud är allsmägtig.
Var och en har en viss riktning som han vänder sig mot. Tävla därför med varandra om att göra gott! Var ni än befinner er ska Gud föra er samman. Gud har allt i Sin makt.
Kommentar
Var och en har en viss riktning: Det vill säga, varje samfund har sin egen böneriktning. [al-Baydawi]
Var ni än befinner er ska Gud föra er samman: Var ni än befinner er på jorden ska Gud samla er alla på en slätt på Uppståndelsens dag och döma mellan den som hade rätt och den som hade fel, och skilja de undergivna från de trotsiga. Alla människor har gjort ett val, baserat på en gudomlig lag eller på egna infall, och ingen av er ska hållas ansvarig för vad andra har gjort. Ni har era handlingar och de har sina handlingar. [al-Razi]
Gud har allt i Sin makt: Han har makt att ge och ta liv och att samla er alla efter döden. [al-Baydawi]
Allt i människan har en riktning som det vänder sig till, kroppen dras till sinnesnjutningar; den lägre själen (al-nafs) dras till det jordiska livets prakt, skryt och högmod; hjärtat dras till det tillkommande livet och dess lycka; själen dras till närhet, längtan och kärlek till Gud och människans innersta (al-sirr) dras mot enhet, kunskap om Gud och avtäckandet av kunskap och mysterier. Om var och en av dessa får som de vill, så att kroppen får vända sig dit den vill och den lägre själen dit den vill, kommer de att konkurrera med hjärtat, själen och det innersta och distrahera och vända dem bort från deras naturliga riktning. Gud gav människorna fritt spelrum och ålade dem att överge sin djuriska natur och sina begär och att lyda Gud genom att vända sig mot Honom och tävla med varandra om att göra gott. [Najm al-Din al-Kubra]