وَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّن ذُكِّرَ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِۦ فَأَعۡرَضَ عَنۡهَا وَنَسِيَ مَا قَدَّمَتۡ يَدَاهُۚ إِنَّا جَعَلۡنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ أَكِنَّةً أَن يَفۡقَهُوهُ وَفِيٓ ءَاذَانِهِمۡ وَقۡرٗاۖ وَإِن تَدۡعُهُمۡ إِلَى ٱلۡهُدَىٰ فَلَن يَهۡتَدُوٓاْ إِذًا أَبَدٗا٥٧

Men ho är väl brottsligare än den, som vid åhörandet af sin Herres uppenbarelser vänder sig bort ifrån dem och förglömmer sina forna gerningar. Öfver deras hjertan hafva vi lagt ett täckelse, så att de icke kunna begripa den (Korânen), och i deras öron en tyngd. Om du kallar dem till ledningen (den rätta läran), så skola de aldrig låta leda sig.

Vem är orättfärdigare än den, som erinras om sin Herres tecken, men vänder sig bort ifrån dem och glömmer sina händers verk? Vi hava förvisso brett täckelser över deras hjärtan, så att de ej kunna förstå den, och tilltäppt deras öron. Och om du kallar dem till den rätta vägen, så skola de aldrig någonsin låta vägleda sig.

Vem är mer orättfärdig än den som när han påminns om sin Herres budskap vänder ryggen till [i likgiltighet] och glömmer det [onda] han gjort? Vi täcker över dessa [människors] hjärtan så att de ingenting förstår och täpper till deras öron; och hur ofta du än uppmanar dem att följa [Guds] vägledning kommer de aldrig att låta sig vägledas.

Din Herre, den Milde, har barmhertighet; om Han skulle straffat dem enligt hvad de förtjenat, skulle han visserligen påskyndat deras straff: men de hafva fått sig utfäst en viss tid; och de skola ej finna någon tillflykt, utom hos Honom.