۞وَإِن تَعۡجَبۡ فَعَجَبٞ قَوۡلُهُمۡ أَءِذَا كُنَّا تُرَٰبًا أَءِنَّا لَفِي خَلۡقٖ جَدِيدٍۗ أُوْلَـٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِرَبِّهِمۡۖ وَأُوْلَـٰٓئِكَ ٱلۡأَغۡلَٰلُ فِيٓ أَعۡنَاقِهِمۡۖ وَأُوْلَـٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلنَّارِۖ هُمۡ فِيهَا خَٰلِدُونَ٥

Om du, Muhammed, förundrar dig, så är deras tal verkligen förvånande, då de säga: "skola vi, då vi blifvit stoft, framkomma i en ny skepnad?"

Och undrar du, så är detta deras tal underligt: »Skola vi verkligen genomgå en ny skapelse, sedan vi blivit stoft?«

OM NÅGOT kan förvåna dig [Muhammad], så är det deras ord, när de säger: "Skall vi, efter att ha [dött och] blivit ett med jorden, verkligen skapas på nytt?" Dessa [människor] förnekar sin Herre; de bär kragar av järn om halsen [som de själva har smitt]. De har Elden till arvedel och där skall de förbli till evig tid.

Om du undrar, förundransvärdt är, i sanning, deras tal: huru! då vi äro blifne stoft, månne, verkligen, vi skola uppväckas till ett nytt kreatur?
Desse äro de som icke tro på sin Herra: de skola bära kedjor om sina nackar; och varda eldens invånare, att deri evinnerliga dväljas.