ٱرۡجِعُوٓاْ إِلَىٰٓ أَبِيكُمۡ فَقُولُواْ يَـٰٓأَبَانَآ إِنَّ ٱبۡنَكَ سَرَقَ وَمَا شَهِدۡنَآ إِلَّا بِمَا عَلِمۡنَا وَمَا كُنَّا لِلۡغَيۡبِ حَٰفِظِينَ٨١

Vänden åter till eder fader och sägen: "o vår fader! din son är en tjuf. Vi intyga endast det, som vi veta, och vi kunde icke hafva reda på det fördolda.

Vänden åter till eder fader och sägen: ”Fader, din son har förvisso stulit. Vi intyga endast vad vi veta, och vi kunde ej hava reda på det fördolda.

Vänd nu tillbaka till vår fader och säg: "Fader! Din son har stulit! Vi berättar bara vad vi fått veta. Vi kunde inte vara på vår vakt mot det oförutsebara!

Återvänder J till eder fader, och säger: o, fader! sannerligen har din son begått stöld; och vi vittna ej annat än hvad vi veta, och vi voro ej väktare öfver det som är förborgadt.