يَٰصَٰحِبَيِ ٱلسِّجۡنِ أَمَّآ أَحَدُكُمَا فَيَسۡقِي رَبَّهُۥ خَمۡرٗاۖ وَأَمَّا ٱلۡأٓخَرُ فَيُصۡلَبُ فَتَأۡكُلُ ٱلطَّيۡرُ مِن رَّأۡسِهِۦۚ قُضِيَ ٱلۡأَمۡرُ ٱلَّذِي فِيهِ تَسۡتَفۡتِيَانِ٤١

O mine två fängelsekamrater! den ene af Eder skall iskänka vin åt sin herre, men den andre, han skall korsfästas och foglarne skola äta af hans hufvud. Den sak, hvarom I rådfrågen mig, skall säkert ske."

Medfångar, vad den ene av eder beträffar, skall han få iskänka vin åt sin herre, men vad den andre beträffar, skall han varda korsfäst, och fåglarna skola äta av hans huvud. Den sak, om vilken I begären besked, är avgjord.«

[Nu till era drömmar,] kamrater i fångenskapen! En av er båda skall [åter] skänka i vin åt sin herre, men den andre skall korsfästas och fåglarna skall hacka i sig [vad som är ätbart] av hans huvud. I detta som ni begärde att jag skulle förklara, har [Guds] oåterkalleliga dom fallit."

O, mina följeslagare i fängelset! beträffande den ene af eder, han skall skänka i vin åt sin herre; och beträffande den andre, han skall blifva korsfäst, och fåglarne skola äta af hans hufvud: saken hvarom J begären upplysning är afgjord.