وَٱتَّبَعۡتُ مِلَّةَ ءَابَآءِيٓ إِبۡرَٰهِيمَ وَإِسۡحَٰقَ وَيَعۡقُوبَۚ مَا كَانَ لَنَآ أَن نُّشۡرِكَ بِٱللَّهِ مِن شَيۡءٖۚ ذَٰلِكَ مِن فَضۡلِ ٱللَّهِ عَلَيۡنَا وَعَلَى ٱلنَّاسِ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَشۡكُرُونَ٣٨

Jag bekänner mine fäders, Abrahams, Isaks och Jakobs tro. Det höfves ej oss, att anse någonting jemlikt Gud. Detta är en Guds nåd emot oss och emot menniskorna, men de flesta af dem äro otacksamma.

Och jag rättar mig efter mina fäders, Abrahams, Isaks och Jakobs lära. Det tillkommer oss ej att sätta någonting vid Guds sida. Detta är ett bevis på Guds ynnest mot oss och alla människor, men de flesta människor äro otacksamma.

och jag bekänner den tro som var mina förfäders, Abrahams, Isaks och Jakobs tro: det är otänkbart för oss att sätta något, vad det än kan vara, vid Guds sida. Denna [tro] är Guds nådiga gåva till oss och till alla människor, men de flesta människor är inte tacksamma.

Och jag följer mina fäders tro, Abrahams och Isaaks och Jakobs: det är oss ej tillständigt att göra någonting till Guds like. Detta ljus kommer ifrån Guds nåd mot oss, och mot menniskorna; men största delen menniskor äro ej tacksamma.