قَالَ يَٰقَوۡمِ أَرَءَيۡتُمۡ إِن كُنتُ عَلَىٰ بَيِّنَةٖ مِّن رَّبِّي وَرَزَقَنِي مِنۡهُ رِزۡقًا حَسَنٗاۚ وَمَآ أُرِيدُ أَنۡ أُخَالِفَكُمۡ إِلَىٰ مَآ أَنۡهَىٰكُمۡ عَنۡهُۚ إِنۡ أُرِيدُ إِلَّا ٱلۡإِصۡلَٰحَ مَا ٱسۡتَطَعۡتُۚ وَمَا تَوۡفِيقِيٓ إِلَّا بِٱللَّهِۚ عَلَيۡهِ تَوَكَّلۡتُ وَإِلَيۡهِ أُنِيبُ٨٨

Han sade: "o mitt folk! sägen mig, huru det skulle gå mig, om jag stödde mig på en obestridlig upplysning ifrån min Herre, och Han hade begåfvat mig med en härlig kallelse, men jag ej ville sätta mig emot Eder i afseende på det, som Han har förbjudit Eder? Min afsigt är endast att förbättra, så vidt som jag förmår. Min hjelp beror allena på Gud; på Honom förtröstar jag och till Honom vänder jag mig.

Då sade han: »Mitt folk, vad tänken I, om jag stöder mig på ett klart vittnesbörd från min Herre och han skänker mig en härlig lott från sig? Jag vill ej handla annorlunda än I genom att göra vad jag förbjuder eder; jag vill blott göra det rätta, så gott jag kan, och min framgång beror blott av Gud. På honom förtröstar jag, och inför honom gör jag bot.

Han svarade: "Vad anser ni, mitt folk? Om jag har ett klart vittnesbörd från min Herre som jag stöder mig på och om Han frikostigt skänker mig allt vad jag behöver - [gör jag då inte rätt när jag talar till er som jag gör]? Det är inte min avsikt att [bakom er rygg] göra det som jag uppmanar er att avstå från; det enda jag vill är att så långt jag förmår [hjälpa er att] leva ett bättre liv. Om jag skall lyckas med detta ligger helt i Guds hand; till Honom litar jag och till Honom vänder jag alltid åter i ånger [över mina synder].

Sade han: o, mina landsmän! huru då? om jag stöder mig på ett tydligt bevis från min Herra, och Han försörjt mig med en god försörjning från sig, och jag ej vill tillstädja eder hvad jag förbjuder eder, icke önskar jag annat än att förbättra eder, enligt min förmåga: min framgång beror blott på Gud; på Honom jag förtröstar och till Honom är jag omvänd.