قَالُواْ يَٰشُعَيۡبُ أَصَلَوٰتُكَ تَأۡمُرُكَ أَن نَّتۡرُكَ مَا يَعۡبُدُ ءَابَآؤُنَآ أَوۡ أَن نَّفۡعَلَ فِيٓ أَمۡوَٰلِنَا مَا نَشَـٰٓؤُاْۖ إِنَّكَ لَأَنتَ ٱلۡحَلِيمُ ٱلرَّشِيدُ٨٧

De svarade; "är det dina böner, Scho'aib, som förmå dig att bjuda oss, att öfvergifva det som våre fäder hafva dyrkat och att vi icke må göra med vår egendom hvad vi behaga? Du är ju dock mild och rättänkande."

De svarade: »Shu'aib, ålägger din bön dig att säga, att vi skola övergiva vad våra fäder dyrkade, eller att vi skola göra med våra ägodelar vad vi vilja? Du är sannerligen den milde, den rättrådige.«

De sade: "Hör, Shu`ayb! Måste vi enligt din tro överge det som våra förfäder tillbad och får vi inte längre göra som vi vill med vår egendom? Är du således den enda [människan på jorden] som är god och rättrådig!"

De svarade: o, Schoaib! ditt bedjande anbefaller det dig, att vi skola öfvergifva hvad våra fäder dyrkade, eller att vi ej må göra med våra ägodelar hvad vi behaga? Du, utan tvifvel, är den vise, den rätte vägledaren!