وَيَٰقَوۡمِ هَٰذِهِۦ نَاقَةُ ٱللَّهِ لَكُمۡ ءَايَةٗۖ فَذَرُوهَا تَأۡكُلۡ فِيٓ أَرۡضِ ٱللَّهِۖ وَلَا تَمَسُّوهَا بِسُوٓءٖ فَيَأۡخُذَكُمۡ عَذَابٞ قَرِيبٞ٦٤

Se här, mitt folk, är Guds kamelinna till ett tecken för Eder. Låten henne beta på Guds jord och tillfogen henne ej något ondt, ty då skall ett skyndsamt straff drabba Eder."

Mitt folk, detta är Guds kamelhona till ett tecken för eder; låten henne alltså beta på Guds mark och gören henne icke något ont, så att ett nära förestående straff kunde drabba eder!«

Och [han fortsatte]: "Detta Guds kamelsto, mitt folk, skall vara ett tecken för er. Lämna henne nu i fred att beta på Guds jord och tillfoga henne ingen skada; i annat fall väntar er ett ögonblickligt straff."

O, mina landsmän! detta är Guds kamelinna J hafven till tecken: lemner henne alltså att föda sig på Guds jord: och ej mågen J tillfoga henne ondt, att ej ett för handen varande straff må hemsöka eder.