قِيلَ يَٰنُوحُ ٱهۡبِطۡ بِسَلَٰمٖ مِّنَّا وَبَرَكَٰتٍ عَلَيۡكَ وَعَلَىٰٓ أُمَمٖ مِّمَّن مَّعَكَۚ وَأُمَمٞ سَنُمَتِّعُهُمۡ ثُمَّ يَمَسُّهُم مِّنَّا عَذَابٌ أَلِيمٞ٤٨

Ett rop hördes: "o Noach! gå ut med frid ifrån oss och med välsignelse öfver dig och öfver några församlingar, som äro med dig. Det skall gifvas församlingar, åt hvilka vi förunna nådebevis; men sedan skall ett, ifrån oss kommande, pinsamt straff drabba dem."

Och det hördes ett rop: »Noa, stig ur i frid med våra välsignelser över dig och de folk, som skola utgå från dem, som följa dig! Det finnes ock folk, dem vi skola låta njuta, men sedan skall ett plågsamt straff från oss drabba dem.

Och [Gud talade och] sade: "Noa! Stig nu i land! Vår fred är med dig och Vi ger dig och alla [rättfärdiga] efterkommande till dem som är med dig Vår välsignelse. Men vad [andra bland dessa] efterkommande beträffar skall de få glädjas [åt livet under en tid] och därefter skall Vi låta dem utstå ett plågsamt straff."

Det sades: o, Noach! stig ned, med vår frid och välsignelse på dig och på en del af dem som äro med dig; beträffande en del, vi skola låta dem njuta först, och sedan skall ett plågsamt straff från oss hemsöka dem.