فَقَالَ ٱلۡمَلَأُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ مِن قَوۡمِهِۦ مَا نَرَىٰكَ إِلَّا بَشَرٗا مِّثۡلَنَا وَمَا نَرَىٰكَ ٱتَّبَعَكَ إِلَّا ٱلَّذِينَ هُمۡ أَرَاذِلُنَا بَادِيَ ٱلرَّأۡيِ وَمَا نَرَىٰ لَكُمۡ عَلَيۡنَا مِن فَضۡلِۭ بَلۡ نَظُنُّكُمۡ كَٰذِبِينَ٢٧

De förnäme, som af hans folk voro otrogne, sade: "vi se i dig en menniska såsom vi, och vi se, att endast sådane, som äro de sämste ibland oss och utan eftertanke, följa dig. Vi inse icke heller, att I hafven något företräde framför oss, och vi hålla eder för lögnare."

Och stormännen bland hans folk, som voro otrogna, svarade: »Vi se, att du är blott en mänsklig varelse liksom vi; och vi se, att blott de, som äro uslast ibland oss, obetänksamt följa dig, men vi kunna icke se något företräde hos eder framför oss. Nej, vi tro, att I ären lögnare.«

Men folkets äldste, som [alla] förnekade sanningen, sade: "Vi ser att du inte är mer än en vanlig människa som vi andra och vi ser att det bara är de eländigaste bland vårt folk som följer dig, sådana som inte har något omdöme. Och vi ser ingenting hos er som i något avseende gör er överlägsna oss; vi anser tvärtom att ni är lögnare."

Men de förnämste ibland hans landsmän hvilka icke trodde, sade: vi anse dig ej för annat än en menniska lik oss, och vi se blott dem som äro uslast ibland oss följa dig, i första infallet; ej heller se vi hos eder någon förträfflighet framför oss, tvertom anse vi eder för lögnare.