۞وَٱتۡلُ عَلَيۡهِمۡ نَبَأَ نُوحٍ إِذۡ قَالَ لِقَوۡمِهِۦ يَٰقَوۡمِ إِن كَانَ كَبُرَ عَلَيۡكُم مَّقَامِي وَتَذۡكِيرِي بِـَٔايَٰتِ ٱللَّهِ فَعَلَى ٱللَّهِ تَوَكَّلۡتُ فَأَجۡمِعُوٓاْ أَمۡرَكُمۡ وَشُرَكَآءَكُمۡ ثُمَّ لَا يَكُنۡ أَمۡرُكُمۡ عَلَيۡكُمۡ غُمَّةٗ ثُمَّ ٱقۡضُوٓاْ إِلَيَّ وَلَا تُنظِرُونِ٧١

Uppläs för dem berättelsen om Noach. Han sade ju till sitt folk: "o mitt folk! om mitt vistande ibland Eder och min förmaning att akta på Guds uppenbarelser falla Eder besvärliga, så bekymrar det mig ej, ty jag sätter min lit till Gud. Fatten då edert beslut och tillkallen edre hjelpare (afgudarne), och må eder afsigt med mig ej sedan vara fördold. Fullborden edert uppsåt emot mig och uppskjuten det ej.

Läs ock upp berättelsen om Noa för dem, då han sade till sitt folk: »Mitt folk, om mitt uppträdande och mina påminnelser om Guds tecken äro för svåra för eder, förtröstar jag på Gud. Utfören alltså edert uppsåt med Guds vederlikar! Sedan må edert uppsåt ej vålla eder någon oro; verkställen sedan eder avsikt med mig och låten mig ej vänta!

BERÄTTA för dem om Noa, som sade till sitt folk: "Om ni, mitt folk, inte kan tåla att jag vistas [bland er] och förkunnar Guds budskap, [skall ni veta att] jag sätter min lit till Gud. Besluta nu i samråd vilka åtgärder ni vill vidta [mot mig] och [ropa på dem som ni tror vara] Guds medhjälpare. Hys inga betänkligheter - nej, sätt er plan i verket utan att ge mig uppskov!

Uppläs för dem Noachs historie, då han sade till sina landsmän: o, mina landsmän! om min ställning ibland eder, och min erinran om Guds tecken är eder gräsligt att fördraga, förtröstar jag på Gud: förener alltså edra afgudar i eder plan; sedan må edert förehafvande ej blifva eder svårt; och kommer derefter till mig och vänter ej på mig.