فَلَمَّآ أَنجَىٰهُمۡ إِذَا هُمۡ يَبۡغُونَ فِي ٱلۡأَرۡضِ بِغَيۡرِ ٱلۡحَقِّۗ يَـٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِنَّمَا بَغۡيُكُمۡ عَلَىٰٓ أَنفُسِكُمۖ مَّتَٰعَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۖ ثُمَّ إِلَيۡنَا مَرۡجِعُكُمۡ فَنُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ٢٣

Men sedan Han räddat dem, så begå de orättrådighet på jorden emot all rättvisa. O menniskor det onda, som I föröfven, skall drabba Eder sjelfve. Det kan skaffa Eder fördelar här i verlden, men sedan skolen I framställas för oss, och då skola vi säga Eder hvad I gjort hafven.

Och när vi frälst dem, då förhäva de sig på jorden utan skäl. Människor, eder förhävelse är blott till skada för eder själva. Den avser det jordiska livets vinning; men sedan skolen I återvända till oss, och vi skola tala om för eder vad I gjorden.

Men när Han har räddat dem, begår de [nya] övergrepp på jorden i strid med sanning och rätt. Människor! Ert [orättmätiga] våld återfaller [till sist] på er själva. Njut den flyktiga glädje som livet på jorden kan rymma; till slut skall ni återvända till Oss och Vi skall låta er veta vad era handlingar [var värda].

Men då Han frälsat dem, se, de begå våld på jorden, utan rätt: o, menniskor! eder öfverträdelse är blott mot edra egna själar, för det verldsliga lifvets njutning: sedan skolen J återvända till oss, och vi skola förkunna eder hvad J gjorden.