وَمَا كَانَ لِنَفۡسٍ أَن تُؤۡمِنَ إِلَّا بِإِذۡنِ ٱللَّهِۚ وَيَجۡعَلُ ٱلرِّجۡسَ عَلَى ٱلَّذِينَ لَا يَعۡقِلُونَ١٠٠

Det står ej i en menniskas makt att tro, så framt ej Gud tillåter det. Han dömer till afguderiets orenlighet dem, som äro utan förnuft.

Det händer ej, att en själ tror, annat än på Guds tillskyndelse, och han låter straffdomen hemsöka dem, som ej hava något förstånd.

Nej, ingen kommer till tro utan Guds vilja - och Han hopar straff och skam över dem som inte vill använda sitt förstånd [för att tänka över Guds budskap].

Ingen själ kan tro, om icke med Guds tillstädjelse; men Han skall betunga med sin vrede dem som ej vilja förstå.