سَيَحۡلِفُونَ بِٱللَّهِ لَكُمۡ إِذَا ٱنقَلَبۡتُمۡ إِلَيۡهِمۡ لِتُعۡرِضُواْ عَنۡهُمۡۖ فَأَعۡرِضُواْ عَنۡهُمۡۖ إِنَّهُمۡ رِجۡسٞۖ وَمَأۡوَىٰهُمۡ جَهَنَّمُ جَزَآءَۢ بِمَا كَانُواْ يَكۡسِبُونَ٩٥

Då I vänden åter till dem, skola de besvärja Eder vid Gud, att lemna dem (och ej tadla dem). Ja! lemnen dem, ty de äro en styggelse. Deras hem varder helvetet, till lön för deras gerningar.

De skola besvärja eder vid Gud, då I kommen tillbaka till dem, att låta dem vara; så låten dem då vara! De äro förvisso en styggelse, och deras hemvist varder helvetet till lön för vad de åsamkade sig.

När ni återvänder till dem kommer de att svära vid Gud och försäkra er [om sina goda avsikter] för att ni skall lämna dem i fred. Låt dem vara; de är avskum och helvetet skall bli deras sista hemvist - lönen för deras [onda] handlingar.

De skola svära för eder vid Gud, då J återvänden till dem, på det J mågen draga eder ifrån dem: viker då ifrån dem; ty de äro en styggelse; och deras boning blifver helvite; en lön för hvad de arbetade.