۞إِنَّمَا ٱلسَّبِيلُ عَلَى ٱلَّذِينَ يَسۡتَـٔۡذِنُونَكَ وَهُمۡ أَغۡنِيَآءُۚ رَضُواْ بِأَن يَكُونُواْ مَعَ ٱلۡخَوَالِفِ وَطَبَعَ ٱللَّهُ عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ فَهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ٩٣

De rike deremot, som bedja dig om orlof, blottställa sig för tadel. De finna sig väl uti att stanna hos de qvarlemnade qvinnorna. Gud har satt insegel på deras hjertan, så att de icke begripa.

Det gäller blott dem, som bedja dig om tillstånd, ehuru de äro välbärgade. De äro belåtna med att få vara hos de kvarblivna, och Gud har förseglat deras hjärtan, så att de ingenting veta.

De enda som med rätta kan klandras är de välbärgade som ber om ditt tillstånd [att utebli]. De var nöjda med att höra till dem som lämnades kvar, och Gud har förseglat deras hjärtan så att de inte vet [vilken väg de går].

Sak är blott mot dem som begära befrielse af dig och som äro rike: de finna behag i att vara med de qvarblifvande; och Gud har förseglat deras hjertan, så att de ej förstå.