Sura 81: Hoprullningen

När solen ihoprullats,

När solen rullas ihop,

NÄR SOLEN lindas in [i mörker],

Då solen skall hoplindas,

när stjernorna förmörkats,

När stjärnorna förmörkas,

och stjärnorna mister sitt sken,

Och då stjernorna skola nedfalla,

när bergen flyttats ifrån sin plats,

När bergen röra sig,

och bergen sätts i rörelse,

Och då bergen skola sättas i gång,

när de sedan tio månader drägtiga kamelinnorna försummats,

När de dräktiga kamelerna försummas,

och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn,

Och då tio månaders drägtiga kamelinnor skola försummas,

när vilddjuren församlats,

När de vilda djuren skockas,

och de vilda djuren tyr sig till varandra,

Och då vilddjuren skola församlas,

när hafven öfversvämmat,

När haven översvämma,

och haven fattar eld,

Och då skola hafven göras kokande,

när själarna förenats med kroppen,

När själarna förenas,

och själarna förs samman [de goda med de goda, de onda med de onda],

Och då skola själarne förenas,

när lefvande begrafna flickor tillfrågats,

När den levande begravna spörjes,

och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas

Och då den lefvande begrafna flickan skall frågas,

för hvilket brott de dödats,

För vilken synd hon blivit dräpt,

för vilket brott hon miste livet,

För hvad brott hon blef dräpt.

när rullarne (som innehålla menniskornas handlingar) utbredts,

När bladen rullas upp,

och [räkenskapens] böcker öppnas,

Och då böckerna skola öppnas,

när himmelen bortrifvits,

När himmelen slites bort,

och himlens [förhänge] dras ifrån,

Och då himmelen skall borttagas,

när helvetet uppeldats

När avgrundselden tändes på

och helvetets [ugnar] fyras under,

Och då helvitet skall påtändas,

och när 'paradiset flyttats närmare;

Och paradiset nalkas,

och paradiset görs synligt -

Och då paradiset skall bringas nära,

då vet hvarje själ hvad som förestår henne.

Då skall varje själ få erfara vad hon uträttat.

[då] skall varje själ få veta vad den har fört med sig [till Domen].

Skall en själ erfara hvad hon frambragt.

Jag behöfver derföre icke svärja vid de tillbaka gående planeterne,

Och jag svär vid planeterna,

JAG kallar att vittna planeterna,

Jag svär vid planeterna,

som löpa och dölja sig,

De vandrande, de försvinnande,

som, när de följer sina banor, döljer sig [under horisonten],

Som löpa att dölja sig,

ej heller vid natten, då den insmugit sig,

Vid natten, när den inbryter,

och natten, när dess mörker sänker sig,

Och natten då hon börjar mörkna,

ej heller vid morgonen, då den har fläktat svalka,

Och morgonen, när den gryr:

och morgonen, när den drar sitt [första] andetag. -

Och morgonen då han randas,

att detta är ett ädelt sändebuds (ängels) ord,

»Detta är sannerligen en ärevördig budbärares tal

Denna [Skrift] är förvisso [Guds] ord, framsagda av en ädel budbärare,

Sannerligen är detta ett ädelt sändebuds ord,

utrustad med makt inför thronens Herre, ansedd,

Med stor makt hos tronens Herre,

en som äger stor makt och vars plats är nära Herren till allmaktens tron,

Försedt med magt, hos thronens Innehafvare iklädt myndighet,

åtlydd och trogen.

Åtlydd och trovärdig,

åtlydd och därtill högt betrodd!

Åtlydt och trovärdigt.

Eder landsman (Muhammed) är då ej besatt;

Och eder landsman är ingalunda förryckt —

Er landsman är inte besatt av andar -

Och eder följeslagare Mohammed är icke vansinnig:

han har sett honom (ängeln) vid den öppne horisonten,

Han har ju sett honom vid den klara horisonten —

han såg helt visst [budbäraren] vid den klara horisonten -

Sannerligen har han sett honom i den klara synkretsen.

och är derföre, då han meddelar det förborgade, upphöjd öfver all misstanke.

Och icke heller förbehållsam i fråga om det fördolda.

och han undanhåller ingenting av [vad han fått veta av] det som är dolt för människor.

Och han är ej beträffande det hemlighetsfulla förbehållsam:

Det är icke ingifvelser af en fördömd satan.

Icke heller är detta en stenad satans tal.

Och i [Skriften] finns ingalunda ord av en utstött demon.

Ej heller är detta en med stenar fördrifven djefvuls ord.

Hvart viljen I då hädan?

Vart skolen I då taga vägen?

Vilken väg skall ni [nu] slå in på [i försöken att beljuga och misstänkliggöra den]

Hvart flyn J då?

Det är endast en undervisning för hela verlden,

Detta är blott en förmaning för all världen,

Denna [Skrift] är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor -

Detta är icke annat än allom menniskom en erinran:

nemligen för dem af Eder, som vilja stå upprätt.

För en var bland eder, som vill hålla sig till det rätta.

till dem av er som vill följa en rak väg.

Åt den bland eder som vill handla rätt;

Men I skolen ej vilja det, såvida det icke behagar Gud, verldarnes Herre.

Men I viljen icke, så framt ej Gud, all världens Herre, vill.«

Men ni kan bara vilja [det] i den mån Gud, världarnas Herre, vill [att ni följer denna väg].

Men J skolen ej vilja om icke Gud vill, verldarnes Herre.