لِنَجۡعَلَهَا لَكُمۡ تَذۡكِرَةٗ وَتَعِيَهَآ أُذُنٞ وَٰعِيَةٞ١٢

på det att vi skulle göra den för Eder till en varnagel, som förnuftiga öron aldrig glömma.

Att därmed giva eder en förmaning och för att ett minnesgott öra måtte minnas det.

Den skulle bli ett tecken och en påminnelse för er, som varje uppmärksam lyssnare bevarar i sitt hjärta.

Att vi skulle söra det till en åminnelse at eder, och att det uppmärksamma örat mumåtte | qvarhålla det ;