وَقَالُواْ مَا فِي بُطُونِ هَٰذِهِ ٱلۡأَنۡعَٰمِ خَالِصَةٞ لِّذُكُورِنَا وَمُحَرَّمٌ عَلَىٰٓ أَزۡوَٰجِنَاۖ وَإِن يَكُن مَّيۡتَةٗ فَهُمۡ فِيهِ شُرَكَآءُۚ سَيَجۡزِيهِمۡ وَصۡفَهُمۡۚ إِنَّهُۥ حَكِيمٌ عَلِيمٞ١٣٩

De säga ock: "dessa kreaturs foster äro tillåtna endast för våre männer, men förbjudna för våra qvinnor." Men är fostret dödfödt, så förtära det både männer och qvinnor. Gud skall löna dem för denna uttydning af Hans vilja, ty Han är allvis, allvetande.

De säga vidare: »Vad som finnes i denna boskaps liv är tillåtet för våra män och förbjudet för våra hustrur, men om det varder dödfött, äro båda lika berättigade därtill.« Gud skall löna dem för deras påståenden; han är förvisso den Vise, den Vetande.

De säger också: "Det som dessa djur föder fram är tillåtet som föda för våra män och våra söner, men förbjudet för våra hustrur; men om det är dödfött får de också äta av det." [Gud] skall straffa dem för vad de påstår [om Honom]; Han är vis och Han har kännedom om allt.

Och de säga: det som är i denna boskapens bukar är rent för våra män och förbjudet för våra hustrur; men om det blifver dödfödt, då äro de delägare deri: Gud skall löna dem för deras yttrande; ty Han är vis, vetande.