قُل لِّمَن مَّا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ قُل لِّلَّهِۚ كَتَبَ عَلَىٰ نَفۡسِهِ ٱلرَّحۡمَةَۚ لَيَجۡمَعَنَّكُمۡ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ لَا رَيۡبَ فِيهِۚ ٱلَّذِينَ خَسِرُوٓاْ أَنفُسَهُمۡ فَهُمۡ لَا يُؤۡمِنُونَ١٢

Säg: "hvem tillhör hvad som finnes i himlarne och på jorden?" Svara: "Gud." Han har ålagt sig sjelf barmhertighet. Han skall sannerligen församla Eder på uppståndelsedagen, om hvilken intet tvifvel är. De som förtappat sina själar, de skola icke tro.

Säg: »Vem tillhör vad som finnes i himlarna och på jorden?« Svara: »Jo, Gud.« Han har föreskrivit sig själv barmhärtighet; han skall sannerligen församla eder till uppståndelsens dag, det råder intet tvivel därom. Men de, som giva sig själva till spillo, tro icke.

Säg: "Vem tillhör allt det som är i himlarna och på jorden?" Säg: "[Allt tillhör] Gud, [Gud som] för Sig har stadfäst nådens och barmhärtighetens [lag]. Han skall samla er åter på Uppståndelsens dag - om vars [ankomst] det inte råder något tvivel. De som har förverkat sina själar är de som inte vill tro.

Sägs: hvem tillhör hvad helst som finnes i himlarne och på jorden? Svara: till Gud. Han har föreskrifvit sig sjelf barmhertighet: Han skall visserligen ihopsamla eder på uppståndelsens dag, hvarom icke är tvifvel. De som låta sina själar gå förlorade, de skola dock icke tro.