يَسۡـَٔلُونَكَ مَاذَآ أُحِلَّ لَهُمۡۖ قُلۡ أُحِلَّ لَكُمُ ٱلطَّيِّبَٰتُ وَمَا عَلَّمۡتُم مِّنَ ٱلۡجَوَارِحِ مُكَلِّبِينَ تُعَلِّمُونَهُنَّ مِمَّا عَلَّمَكُمُ ٱللَّهُۖ فَكُلُواْ مِمَّآ أَمۡسَكۡنَ عَلَيۡكُمۡ وَٱذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ عَلَيۡهِۖ وَٱتَّقُواْ ٱللَّهَۚ إِنَّ ٱللَّهَ سَرِيعُ ٱلۡحِسَابِ٤

De skola spörja dig om hvad som är dem lofligt att äta. Svara: "Eder är tillåtet att äta det som är rent, och bytet, som de jagtdjur taga, hvilka I inöfvat liksom hundar, lärande dem enligt den kunskap, hvilken Gud Eder beskärt. Äten då af det, som de taga åt Eder (utan att de hafva ätit deraf), och åkalla deröfver Guds namn. Frukten Gud, ty Gud är snabb att räkna."

— Tornberg

De spörja dig om vad som är dem tillåtet. Säg: »Tillåtna för eder äro alla goda ting och allt vad I lärt rovdjuren fånga, i det I inövat dem som hundar och lärt dem vad Gud lärt eder; äten alltså av vad de fånga åt eder, åkallen Guds namn däröver och frukten Gud! Gud är förvisso snabb att rannsaka.«

— Zetterstéen

De frågar dig vad som är tillåtet för dem. Säg: "All god, hälsosam föda är tillåten för er." [Tillåtet är] också vad sådana djur fångar åt er som ni dresserar för jakt och lär något av det som Gud har lärt er; men uttala Guds namn över det och frukta Gud - Gud är snar att kalla till räkenskap.

— Bernström

De skola fråga dig hvad som är dem tillåtet? Svara: de goda tingen äro eder tillåtne, och det J lären rofdjuren inöfvade som hundar att fasttaga, hvilka J lären af det som Gud lärt eder: äter alltså af det de fasttaga åt eder, och ihågkommer Guds namn dervid; och frukter Gud; ty Gud är snar med räkningen.

— Crusenstolpe

De frågar dig om vad som är tillåtet för dem. Säg: »Tillåtna för er är alla goda ting och allt som fångas av de jaktdjur som ni har tränat – såsom man tränar hundar – och lärt av det Gud har lärt er; ät därför av vad de fångat åt er, åkalla Guds namn över det och frukta Gud! Ja, Gud är snabb att rannsaka.«

— Zamzam förlag

Kommentar

Versen uppenbarades när Adi ibn Hatim och Zayd ibn al-Muhalhil, må Gud vara nöjd med dem, kom till Guds Sändebud ﷺ och sade: ”Guds Sändebud, vi är ett folk som jagar med hundar och falkar. Vad har tillåtits oss av detta?” Det har också sagts att den uppenbarades som svar på följeslagarnas fråga om vilka hundar som var tillåtna för dem. När versen uppenbarats gav han dem tillåtelse att införskaffa hundar som de hade nytta av, och uppmanade dem att avstå från att behålla andra slags hundar. Profeten ﷺ sade: ”Den som införskaffar en hund, som inte ska användas till jakt eller vallning, förlorar varje dag en qirāṭ⁽¹⁾ av sin belöning.” Den första av dessa två berättelser är den mest tillförlitliga.

Tillåtna för er är alla goda ting: Det vill säga, kött från djur ni slaktat i Guds namn. Det har också sagts att det syftar på all mat som betraktades som god och välsmakande av araberna, förutsatt att den inte är specifikt förbjuden i Koranen eller sunnan. Och allt som fångas av de jaktdjur som ni har tränat: Det är också tillåtet för er att äta de bytesdjur som fångats av era tränade jaktdjur. Jaktdjur syftar här på tränade rovdjur, såsom geparder, leoparder, hundar, falkar, örnar, hökar och andra djur som kan tränas att jaga åt människan. Såsom man tränar hundar: Det vill säga, som man tränar hundar att lyda kommando. Och lärt av det Gud har lärt er: Ni lär dem hur de ska bete sig när de fångar bytet. Ät därför av vad de fångat åt er: Om det tränade jaktdjuret fångar och dödar bytet på jägarens kommando är det tillåtet att äta av det. För att ett jaktdjur ska anses vara korrekt tränat och dess byte tillåtet, måste följande villkor vara uppfyllda: Det ska sätta iväg efter bytet på kommando, avbryta jakten på kommando och inte äta av bytesdjuret när det fångat det. När jaktdjuret har uppvisat detta beteende upprepade gånger – minst tre gånger – räknas det som tränat, och dess byten är tillåtna att äta, förutsatt att det var jägaren som sände det efter bytet. [al-Baghawi]

Åkalla Guds namn över det: Denna uppmaning kan tolkas på tre sätt: 1. Pronomenet ”det” kan syfta på jaktdjuret. Innebörden är då att man ska nämna Guds namn när man sänder iväg jaktdjuret efter bytet. Profeten ﷺ har sagt: ”När du sänder din hund efter ett byte och nämner Guds namn kan du äta av det.” 2. ”Det” kan syfta på bytesdjuret, och innebär då att man ska nämna Guds namn vid slakten, om man hinner fram medan bytet fortfarande är vid liv. 3. ”Det” kan syfta på maten, och då betyder det att man ska nämna Guds namn när man äter av köttet. Profeten ﷺ sade till Umar ibn Abi Salam: ”Nämn Guds, den Upphöjdes, namn, ät med din högra hand och ät av det som är närmast dig.” Imam Shafiʿis åsikt är att det är tillåtet att äta kött från djur som har slaktats på rätt sätt, även om slaktaren medvetet utelämnar Guds namn. Denna åsikt står inte i strid med den tredje tolkningen ovan, men för att den ska kunna förlikas med den första och andra tolkningen, måste uppmaningen att åkalla Guds namn i dessa sammanhang betraktas som en rekommendation, och inte en plikt. Detta kommer att diskuteras närmare i kommentaren till vers 6:121 om Gud vill. [al-Razi]

Tillåtna för er är alla goda ting: Tillåten mat är den som gör hjärtat gott. Att äta förbjuden mat förhärdar hjärtat, och ett förhärdat hjärta leder till att man vantrivs i Guds sällskap. Hjärtats ljus är därför beroende av att man skyddar sin karaktär genom att avstå från otillåten och tvivelaktig mat. Och allt som fångas av de jaktdjur som ni har tränat – såsom man tränar hundar: En dresserad hund fångar och äter inte av bytet för sin egen skull utan håller fast det för sin ägares räkning. Av denna anledning upphöjs hunden, som i vanliga fall har låg status och det blir tillåtet att äta vad den fångat. På samma sätt förhåller det sig med den som tillägnar Gud, den Upphöjde, alla sina handlingar och tillstånd och som inte är befläckad av egenintressen. Han når en storslagen ställning och ett upphöjt tillstånd. Det har därför sagts att god karaktär kan upphöja den obetydlige till de betydelsefullas nivå, och att dålig karaktär kan sänka den betydelsefulle till de obetydligas nivå. Åkalla Guds namn över det: Han förklarar här att man inte vinner Guds välbehag om man äter i ett tillstånd av andlig ouppmärksamhet (ghafla). [al-Qushayri]

(1) En qirāṭ är en tjugofjärdedel av något, ö.a.