وَإِذَا بُشِّرَ أَحَدُهُم بِمَا ضَرَبَ لِلرَّحۡمَٰنِ مَثَلٗا ظَلَّ وَجۡهُهُۥ مُسۡوَدّٗا وَهُوَ كَظِيمٌ١٧

När man förkunnar någon af dem, hvad Han antager såsom det, hvilket inträffar med den Barmhertige (nemligen en dotters födelse), så mörknar hans anlete och han är full af sorg.

Och då någon av dem får det hugnesamma budskapet om något sådant, som han framställer såsom utmärkande för Förbarmaren, förmörkas hans uppsyn av grämelse.

Om någon av dem får höra att ett [barn av det kön] som han sätter i samband med den Nåderike [fötts åt honom], mörknar hans uppsyn och den undertryckta vreden sjuder inom honom.

Men da tidning bringas någon af dem om det som de göra likt den Barmhertige, blifver bans ansigte mörkt, och han är nedslagen.