۞وَلَوۡ بَسَطَ ٱللَّهُ ٱلرِّزۡقَ لِعِبَادِهِۦ لَبَغَوۡاْ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَلَٰكِن يُنَزِّلُ بِقَدَرٖ مَّا يَشَآءُۚ إِنَّهُۥ بِعِبَادِهِۦ خَبِيرُۢ بَصِيرٞ٢٧

Om Gud rikligen tillmäter uppehället åt sine tjenare, så varda de öfvermodige på jorden; men Han nedsänder det efter det mått, som Han för godt finner, ty Han känner och ser sine tjenare.

Och om Gud gåve sina tjänare ett rikligt uppehälle, så skulle de förhäva sig på jorden, men han nedsänder vad han vill efter mått; han är förvisso underkunnig om sina tjänare och allseende.

Och om Gud inte satte en gräns för Sin frikostighet mot Sina tjänare, skulle de säkert [frestas till] övergrepp och att begå annan orätt på jorden; men Han skänker vad Han vill efter Sitt mått; Gud är väl underrättad om Sina tjänares [behov] och förlorar dem inte ur sikte.

Om Gud gåfve lifvets goda öfverflödigt till sina tjenare, skulle de visserligen fara fram öfverdådigt på jorden; men Han nedsänder efter matt hvad Han behagar; ty sina tjenare Han både känner och ser.