۞إِلَيۡهِ يُرَدُّ عِلۡمُ ٱلسَّاعَةِۚ وَمَا تَخۡرُجُ مِن ثَمَرَٰتٖ مِّنۡ أَكۡمَامِهَا وَمَا تَحۡمِلُ مِنۡ أُنثَىٰ وَلَا تَضَعُ إِلَّا بِعِلۡمِهِۦۚ وَيَوۡمَ يُنَادِيهِمۡ أَيۡنَ شُرَكَآءِي قَالُوٓاْ ءَاذَنَّـٰكَ مَامِنَّا مِن شَهِيدٖ٤٧

Han ensam har kännedom om den yttersta stunden. Ingen frukt kommer fram ur sin hylsa, och ingen hona aflar eller föder, utan att Han vet det. En dag skall Han ropa till dem (menniskorna): "hvar äro de väsenden, som I hafven ansett som mine jemlikar?" De skola svara: "skola vi säga dig det? Det är ingen af oss, som nu betygar detta."

Honom är kunskapen om stunden förbehållen; ingen frukt kommer fram ur sitt hölje, och intet kvinnligt väsen varder havande eller har sin nedkomst utan hans vetskap. Den dag, då han ropar till dem: »Var äro mina vederlikar?« skola de svara: »Vi försäkra dig, bland oss finns intet vittne.«

Han ensam har kunskapen om den Yttersta stundens ankomst; ingen frukt tränger fram ur sitt hölje och ingen varelse av honkön blir havande, inte heller föder hon, utan Hans vetskap. Den Dag då Han skall fråga [avgudadyrkarna]: "Var är [nu] Mina medgudar?" - kommer de att svara: "Vi måste erkänna att ingen av oss kan vittna [att de finns]."

Hos Honom är nedlagd kunskap om uppståndelsens timme: ingen frukt utkommer ur sin knopp, och ingen moder hvarken blifver hafvande, eller föder, utan med Hans kännedom. En dag skall Han kalla dem, sägande: hvar äro mina likar? De skola svara: vi försäkra Dig, ibland oss är ej något vittne.