فَلَمَّا جَآءَتۡهُمۡ رُسُلُهُم بِٱلۡبَيِّنَٰتِ فَرِحُواْ بِمَا عِندَهُم مِّنَ ٱلۡعِلۡمِ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ٨٣

Då våra sändebud kommo till dem med upplysningar, så yfdes de öfver den kunskap, som de redan egde. Men den straffdom, hvaröfver de gycklade, omringade dem.

Och när deras apostlar kommo till dem med de klara vittnesbörden, morskade de sig över den kunskap de ägde, och det, som de gäckades med, drabbade dem.

när sändebuden kom till dem med klara bevis pekade de, glada och nöjda [i sin självgodhet], på den kunskap som de [ansåg sig] ha. Men [till sist] överväldigades de av det som de hade brukat skämta om.

Och då våra apostlar kommit till dem med tydliga bevis, gladdes de öfver den kunskap de hade; men hvad de begabbade omgaf dem.