قُلۡ أَرَءَيۡتُمۡ شُرَكَآءَكُمُ ٱلَّذِينَ تَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ أَرُونِي مَاذَا خَلَقُواْ مِنَ ٱلۡأَرۡضِ أَمۡ لَهُمۡ شِرۡكٞ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ أَمۡ ءَاتَيۡنَٰهُمۡ كِتَٰبٗا فَهُمۡ عَلَىٰ بَيِّنَتٖ مِّنۡهُۚ بَلۡ إِن يَعِدُ ٱلظَّـٰلِمُونَ بَعۡضُهُم بَعۡضًا إِلَّا غُرُورًا٤٠

Säg: "hvad synes Eder om afgudarne, hvilka I åkallen utom Gud? Visen mig en del af jorden, som de hafva skapat. Eller hafva de tilläfventyrs förbindelser i himmelen? Eller hafva vi meddelat dem en bok, så att de ega insigt i dess innehåll?" Nej! utan de orättfärdige göra hvarandra tomma löften.

Säg: »Vad tänken I om Guds vederlikar, dem I åkallen i stället för Gud? Visen mig, huru mycket de skapat av jorden! Eller hava de delaktighet i himlarna? Eller hava vi givit dem någon skrift, så att de kunna stödja sig på något klart vittnesbörd därifrån?« Nej, de orättfärdiga giva varandra blott bedrägliga löften.

Säg: "Har ni tänkt över [vad de är] dessa medhjälpare som ni [sätter vid Guds sida och] tillber i Hans ställe? Visa mig vad de har skapat på jorden. Eller har de kanske deltagit i himlarnas [skapelse]?" Eller [menar de att] Vi har gett dem en Skrift som innehåller bevis som de stöder sig på? Nej, de orättfärdiga invaggar bara varandra i falska förhoppningar.

Säg: huru då? edra afgudar som J åkallen, utom Gud, viser mig hvad de skapat af jorden; eller hafva de delagtighet i himlarne? Eller hafva vi gifvit dem en skrift, så att de draga sitt bevis derifrån? Nej, i sanning, de orättfärdige gifva ej hvarandra annat än bedrägliga löften.